Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
EDGAR REUTERSKIÖLD
religionen. Men innan detta af klippande ägde rum inom
religionen, hade den indiska tanken på en annan väg låtit det
gudomliga förtunnas till ett panteistiskt fattadt, oåtkomligt vara.
På liknande sätt kunna vi öfverallt i religionshistorien
iakttaga, hur dessa gudar, öfverallt där naturreligionens ostörda
utveckling ej mer eller mindre våldsamt afbrutits, liksom stanna
bakom den verkliga religiositeten, som söker sig andra i medveten
eller omedveten mystik utmynnande vägar. Anledningen härtill
är ej svår att finna, om vi besinna, hvad människan sökte i dessa
gudar. Hon sökte från början i dem endast en förklaring till
naturens hemligheter, hon må sedan uppfatta dessa på ett mera
allmänt sätt eller fördela dem i olika provinser och etager, hvar
och en under sin herre. Men allt eftersom naturens hemligheter
uppdagades af människan, försvunno dessa gudar. För hvarje
tum hon eröfrade af naturen dref hon sina gudar närmare det
okända och ovetbara.
Men religionshistorien känner ej enbart naturreligionens
gudar, utan den bär äfven vittne om en annan uppfattning, som
söker sin gud i historiens skeende och i människans personliga
lif. En sådan gudsföreställning finna vi i den religion, som i
motsats till naturreligionen kallats profetreligionen.
I profetreligionen tänkes ej gud såsom ett med naturens
skeende, utan såsom en i ett utöfver detta gående förlopp
handlande och viljande person. Denne gud blir med nödvändighet
endast en, då det endast är hans vilja, som råder öfver allt och
alla. Denna religionsform börjar i Israel för att sedan
förverkligas på en punkt i religionshistorien i Jesus Kristus. Ansatser
till den ha vi på ett annat ställe i historien, nämligen i
Zarathustras religion. Efter allt att döma har hans gud varit en
verkligt monoteistisk gud. »Han har en vilja, som han vill sätta
igenom, ett rike som han vill regera. Det finns en värld och en
världsplan, en mänsklighetens historia, som skall föras till slut. »l
Dock är han mera tänkt som en princip än en person,2 såsom var
att vänta, då denna gudstanke utformades i grannskapet af de
stambesläktade inderna. Häraf kommer det obestämda i hans
1 Lehmann Edv. Zarathustra del II s. 29 f.
2 o. a. a. s. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
