Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BELIGIONSHISTORIENS GRÄNSLINJE
67
framträdande. »Han er storkongen i sit palads, der hersker ene
ved sin vilje, og overlader det til tjenere og satraper at være
’kongens hand’.»1 Och Ahura Mazdas intresse med sitt folk —
det kan icke nekas — var just natur- och kulturförhållandena.
I själfva den historiska utveckling, som Zarathustra tecknar,
ingår ett naturalistiskt element, betecknadt genom
utformningen af själfva periodtanken. Det torde väl icke lida något
tvifvel, att vi här ha inflytande från de lagar, man trott sig
finna i hela naturens förlopp.
I Israel åter är man löst från naturalistiskt uppfattningssätt.
Där ingriper Jahve på hvarje punkt, då det gäller ledningen af
folket. Israels profeter förkunna Guds väldiga undergärningar
med sitt folk. Och denna uppfattning framtvingas genom
historiens gång. Genom sin förkunnelse tvinga profeterna folket att
släppa de naturbundna gudarna och se sin gud i historiens
händelser, såväl i nederlagen som i segrarna.2
Israels hela historia blir till en utkorelsehistoria, som har
sin bekräftelse i uttåget ur Egypten. Till denna historiska
händelse, där Gud visat sig mäktig att låta allt tjäna hans afsikt,
föres allt tillbaka; och detta ger det följande sin prägel. Äfven
lagens bud få sin motivering i detta. »Jag är Herren, din Gud,
som har utfört dig utur Egyptens land, utur träldomshuset.»
Men härigenom blir det städse fråga om Guds undergärningar
med folket. Individen kommer visserligen in som ett led i folket,
men betyder vid sidan häraf intet. Det är frågan om Guds
1 o. a. st.
2 »Och fråga vi oss nu, huru Israels tänkande fått denna
riktning på historien och denna sin dramatiska karakter, få vi ett svar,
som synes rycka alla tankar i naturlagens riktning ännu längre bort
ur synhåll. Det är — sådant är i hvarje fall det svar, som Israels
egna heliga skrifter gifva — historien själf, som öppnat Israels blick
för dess drama och gjort frågan efter dess mening och mål till det
allt uppslukande intresset. Gång på gång har Israel i de afgörande
momenten sett sin historia fogas samman så, att det däri rent af
nödgats att se uppenbarelsen af en gudomlig vilja, som vill göra detta
folk till det utkorade redskapet för sina syftemål.» Billing, Einar,
Ett bidrag till naturlagbegreppets förhistoria (Skrifter tillägnade Pehr
Eklund) s. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
