Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
EDGAR REUTERSKIÖLD
båda, Så torde ingen vilja neka, att det katolska gudsbegreppet
innefattar tydliga natursidor. Och äfven i protestantismen har
man på många håll ej helt lyckats skilja emellan naturalistisk
och kristen gudsuppfattning. Denna oklarhet utgör förklaringen
till den apologetik, som jag i början af denna uppsats berörde.
Det torde vara på tiden, att man gör klart för sig, att alla försök
att med naturvetenskapens hjälp försvara Gud icke utgöra någon
apologi för kristendomens Gud, utan för det hedniska
gudsbegreppet.
Men för att undvika missförstånd måste här än en gång
betonas, att religiösa motiv alltid kunna hämtas ur naturen.
Kristus har själf pekat på liljorna på marken, men i detta
sammanhang har han också velat höja sina lärjungar upp från
naturbundenheten till sin värld, då han såsom skäl för att de ej skola
hafva bekymmer säger, »ty eder himmelske Fader vet att I
behof ven allt detta». Dessa motiv kunna ju, om man så vill,
kallas analogier, men öfverskrider man denna gräns, far man
ödesdigert vilse, i det man hamnar i naturreligionens gudsbegrepp.
Det är sålunda, emedan man ej klart skilt emellan den Gud,
som i Kristus träder oss till mötes, och det gudsbegrepp, som de
icke-kristna religionerna under kampen emellan den religiösa
sträfvan och naturens hemligheter kommit till, som man ännu
här och där sysslar med den lönlösa uppgiften att söka göra
naturvetenskapens specialresultat till kommentar till exempelvis
Genesis’ skapelseberättelse.1 Lika litet behjälpt är den kristna
tron med de välmenta försök, som gjorts att med hjälp af
resultaten af s. k. psykisk forskning finna bevis för Kristi uppståndelse
eller för den egna odödligheten. I denna forskning ligger för
mången något bestickande, då den på grund af sitt
arbetsområde får sken af att syssla med mera inre ting. Men intet kan
vara mera vilseledande. Ty där det öfverhufvud på detta
område kan vara tal om någon vetenskaplig metod, är det fråga
om att inrangera dessa företeelser »från andra sidan » helt i den
yttre natursidan.
1 Men om man inser detta, framstår med större klarhet i denna
berättelse profetismens uppfattning af Gud såsom äfven naturens
herre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
