Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
LITTERATURANMÄLAN
att detta är »eine oft ausgesprochene aber niemals zwingend
bewiesene Vermutung» (sid. 239), När framställningen efter
Konungaböckernas berättelse hunnit till Jerobeam II:s tid,
inryckas de profetiska skriftstycken, som höra hit, d. v. s.
förutom Hoseas och Amos’ skrifter Jes. 15—16, som enligt
Gressmann skall härröra från samma tid, ehuru han samtidigt
påpekar det osäkra i denna förmodan. Här föreligger ett af
de fall, då den i detta bibelverk tillämpade metoden visar
äfven sina nackdelar; ty genom nödvändigheten att nödgas
placera det ifrågavarande skriftstycket på något ställe i den
historiska utvecklingen, inger man den icke fackbildade läsaren
på förhand den föreställningen, att dess tidsålder är en gång
för alla fastslagen, och suggestionens verkan neutraliseras i
hvarje fall icke helt och hållet genom en än aldrig så korrekt
anmärkning i noterna.
Den tredje afdelningen föreligger i två band, af hvilka det
ena (en volym på 286 sid.) omfattar Gr. T:s lyrik, d. v. s. ett
urval psalmer, Höga Visan och andra besläktade dokument
och har till förf. professor W. Stark i Jena, hvilken därvid
visar sig vara en lärjunge till Gunkel och därför tagit dennes
»Ausgewählte Psalmen3» (1911) till mönster. Psalmernas
estetiska (deras rytmiska egendomligheter, olika meter och stil)
samt deras religiösa värde framhålles därför med starkt
eftertryck. Men det; stannar dock icke vid en blott
religionshistorisk betraktelse, utan förf. har äfven med allvar bemödat sig
om att framhålla, hvad dessa hymner betyda ännu för oss
kristna. I fråga om det talande subjektets (jagets) betydelse
i psalmerna och annorstädes skiljer förf. mellan kultiska eller
offentliga dikter (Chorlyrik) och individuella dikter
(individuallyrik) och söker alltså finna en förnuftig medelväg mellan det
åskådningssätt, enligt hvilket man i dylika psalmer så godt
som öfverallt skulle ha att göra med en personifikation af
församlingen eller folket, och det andra, motsatta, enligt hvilket
det så godt som allestädes vore fråga endast om individuella
dikter. Förutom de från Psaltaren upptagna och förklarade
texterna finnas bland kultiska dikter (Chorlyrik) behandlade
2 Mos. 15:1—17 (en fest- och segerhymn) och 1 Sam. 2:1—10
(en eskatologisk hymn); bland de individuella
tacksägelsepsalmerna upptages Jon. 2: 3—10. Bland Psaltarens många böner
intaga, säger förf., die Bittgebete den största platsen, och dessa
ha, tillägger han, öfvervägande mouodisk (individuell)
karaktär. Förklaringen till detta förhållande ligger enligt hans
tanke däri, att Psaltaren enligt samlarnas afsikt skulle vara en
andaktsbok för privat uppbyggelse (sid. 83). Förutom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
