Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN
79
religiösa lyriken har äfven upptagits ett par dokument, som
måste karaktäriseras som »Profane Lyrik», nämligen Ps. 45
och Höga Visan, och som belysande paralleller några hymner
från den egyptiska och assyr.-babyloniska religionen.
Den tredje afdelningens andra band (267 sid.), som
behandlar den s. k. ckokma-litteraturen, har till förf. professor
P. Volz i Tübingen, som därvid först behandlar Jobs bok och
därefter Ordspråkslitteraturen samt Kohelet. I afseende på
Jobs-boken gör han gällande, att vi där böra skilja framför
allt mellan tvenne i litterärt hänseende själfständiga verk,
nämligen: 1. den gamla berättelsen om den tålige Job, kap. 1 f.,
42, och 2. den af en mera modern stämning uppburna »Jobs
klagan» kap. 3—31. Därtill komma vidare 3. en dikt om Guds
storhet i naturen, kap. 38 ff., 4, Ehhutalen och hvarjehanda
tillsatser. Förf. till »Jobs klagan» har enligt Volz (sid. 26)
lefvat och skrifvit omkr. 300 år f. Kr. Vid behandlingen af
ordspråkslitteraturen påpekar förf. riktigt, att de i nyare tid
gjorda upptäckterna af egyptiska och babyloniska texter af
ungefär liknande innehåll icke på något sätt var ägnad att låta
den israelitiska ordspråkslitteraturen framträda som en
afläg-gare af den egyptiska eller babyloniska, men de visa, att
den israelitiska visheten står i ett stort allmänmänskligt
sammanhang och just därför har den äfven ett allmänmänskligt
innehåll (sid. 95). Oaktadt ordspråken säkert ha djupa rötter
i Israel — traditionen hänför ju en stor del af dem till Salomo
och Hiskia — visar dock den till oss bevarade litteraturen,
att den hvilar på profeternas verk och sålunda tillkommit
under och efter exilen. — Kohelet, som enligt Volz sannolikt
lefvat i Alexandria och skrifvit omkr. 200, skall, ehuru han
närmast skrifvit för sig själf, enligt V. ha afsett att lämna
undervisning åt en honom anförtrodd yngling, förmodligen ur
samhällets högre kretsar. Om förf. ursprungligen tänkt att
offentliggöra sitt verk, är, menar V., ovisst. En vän eller
anhängare synes ha utgifvit boken, som emellertid enligt V:s
mening sedan undergått hvarjehanda bearbetningar.
E. S.
F. A. Berggren: De onda andarna och satan i Gamla
testamentets kanoniska, apokryfiska och pseudepigrafiska
skrifter. En studie, Stockholm 1912, P. A. Norstedt & Söners
förlag, 83 sid. Pris 1: 50.
Ofvanstående afhandling, som är skrifven på ett lätt
flytande språk och vittnar om en klar tankeförmåga, aflägger ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
