Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ANTECKNINGAR FRÅN SAMARIT ANERN AS PÅSKHÖGTID 183
genom den hängande kroppen, träddes ett spett genom denna,
så att halsen kom att hvila mot brädlappen på spettets
nedre ända och de korsade bakbenen genomstungos af dess
öfre. Märkligt är, hvad en Justinus från 2 århundradet e.
Kr. berättar, i det man då i stället för brädlappen använde
en liten stör, som stacks på tvären genom kroppen, så att
påskalammet kom att sitta på ett slags kors.1 — Med några
raska snitt på längden och på tvären genomskars därpå
skinnet och köttet närmast under detta för att underlätta
stekningen, och hela kroppen ingneds med salt. De så
behandlade kropparna lades, fortfarande trädda på sina
stekspett, på ett galler, subbäk — egentligen "fönster" —
af grofva sindjän-grenar i platsens sydöstra hörn, där sal
tingnidningen fortsattes och salt äfven instoppades i kropparna.
Hjärta, lungor, lefver och njurar, som sköljts och besiktigats,
lades också tillbaka i de särskilda kropparna, hvaremot alla
de högra framfötterna träddes på ett särskildt spett för att
stekas tillsammans. Dessa sex framfötter tillfalla prästerna,
på hvilkas lott dessutom ett af fåren faller.
Det hade tagit öfver ett par timmar att skålla alla
fåren och göra dem färdiga på stekspetten, men nu var
ändtligen allt klart för stekningen i ugnen, där hela bottnen
var täckt med glöd efter den nyss slutade eldningen. För
att säkert dämpa hvarje möjligen ännu befintlig låga
kastade ett par pojkar, kanske mest på lek, några näfvar af
den våta jorden, tin, som legat i beredskap intill
stekgropen, ned i glödhögen, och ögonblicket därefter kom en
flock unga män med fårkropparna på stekspetten. Hvart
och ett af dessa fattades därpå af sin bärare, hvarefter alla
spetten ställdes rundt omkring gropen med tjockändarna
stödda mot marken, så att fårkropparna kommo att hänga
med de dinglande hufvudena nedåt. På hufvudena och
underbenen hade ullen ej fullt noggrant afnappats utan satt
ännu delvis kvar. På ett gifvet tecken och under inbördes
maningsrop stucko männen samtidigt ned alla spetten i ugnen,
hvars stenar genom den långvariga eldningen blifvit bränn-
1 P. J. B. 1912, sid. 129.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
