Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
N. J. GÖRANSSON
samtidens andliga nöd, som gör att hans problemställning
blir förmer än blott fackmannens och specialistens.
Platons filosofi, som tillika gjorde epok i religiöst
hänseende, utgick från en "undran öfver de omgifvande tingens
skenbarhet och föränderlighet." I denna undran låg en
personlig och religiös kritik af det objektiva förborgad, hvilken,
när den senare fick tillfälle att utveckla hela sin subjektiva
kraft, mäktigare än något annat förberedde en religiös
kulturrevolution.
Det är en liknande utgångspunkt, som intresserar
Norström. Men den värld hans personliga intresse gäller är
icke den antika utan den moderna människans. Det har
icke varit en naiv objektivitet, hvaröfver han grubblat för
att kunna upptäcka dess skenbarhet, utan en mycket
raffinerad, den nämligen, som naturvetenskapsmännen upprättat
så att säga öfver de ruiner, i hvilka de störtat den naiva.
" För närvarande har, citerar Norström, speciellt genom den
moderna fysikens undersökningar, en sådan osäkerhet
inkommit i naturbetraktelsen, att principiellt knappt en enda
lag får anses stå fast. . . Naturvetenskapen, speciellt
fysiken, bygger numera på ett fullkomligt ruinfält. Alla stolta
gamla byggnader ha ramlat" (s. 171). Den objektivitet och
exakthet, som vetenskaperna söka upprätthålla, ligger
därför nu djupt bakom det omedelbara betraktelsesättet, ja den
afser i själfva verket endast det allmänna rörelsefenomenets
regelbundenhet. Att man verkligen gått framåt i förstående
och vetande, vill Norström ingalunda förneka. Ja, det vore,
säger han, äfven dåraktigt att bestrida tillväxten af
vetenskaplig klarhet. Tvärtom, han vill själf bygga just på det
förhållandet. Arten af hans utgångspunkt betingas just af
det faktum, att en verklig klarhet uppnåtts genom
vetenskapligt forskande samt genom det allmänna kulturarbetet.
Just emedan denna klarhet är af den beskaffenhet, att den
i högre grad än den omedelbart naiva objektiviteten måste
uppkalla den grubblande subjektiviteten till en egen insats,
anser Norström sin utgångspunkt vara otvetydigt motiverad.
"Jag är förvissad, säger han (s. 96), att denna klarhet gäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
