Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
N. J. GÖRANSSON
hetsintressen vill nå fram till ett sådant erfarande af och
delaktighet i tillvarons väsensbestämdhet, att
personlighetens både förklarings- och högsta lifsbehof känna sig
tillfredsställda. Intresset, som drifver honom fram på den
vägen, är emellertid närmast förklaringsbehofvet.
Den moderna kulturens förklaringsbehof, som utan
tvifvel ju också skulle vara ett lifsbehof, har enligt Norström,
i själfva verket mer och mer lämnat tillvarons
väsensbestämdhet i sticket och har i stället gått tillväga så, som
om den skulle kunna ha nog af den formella och abstrakta
klarheten i vetenskapernas arbetsprodukter. Detta har
varit ett misstag om vägen till ljuset liksom ock om vägen
till lifvet. De vetenskapliga sanningarna aflägsna sig från
verkligheten i den meningen, att förhållanden sättas i
stället för väsensbestämdhet. De ha visserligen giltighet,
nämligen med afseende på rörelsefenomenens inbördes relationer
och inre växelverkan, men de återge ingenting såsom det
i ordets högsta bemärkelse är och lefver.
Väsensbestämd-heten glider undan eller rinner liksom omärkligt igenom
intellektualismens maskor (jfr sid. 114, 137 f., 156 ff., 163 ff.,
169 m. fl. ställen). Men här får själfbesinningen, vill
Norström säga, icke saknas. Den måste komma med sin
"omotståndliga dialektik". Denna omotståndliga dialektik drifver
då sanningssökandet i riktning mot lifsreflektion och
lifsbetraktelse. Den leder en till att fatta kunskapen och ljuset
äfven såsom lifsvärde, "i det att man tvingas att rikta
uppmärksamheten på tankerörelsens inneboende i lifvet och
beroende däraf" (s. 138).
Vi måste lägga märke till, att det verkligen är den
vetenskapliga sanningsåtrån, som sålunda af Norström,
genom införandet af själfbesinningens dialektik, förinnerligas
i syfte att med personlig intressebetoning förstå det, som
ytterst uppenbarar sig i lifvet. Han vill genom allmän
kunskaps- och vetenskapskritik öfvervinna intellektualismen
på sådant sätt, att både sanningsinstinktens och
personlighetens högsta intressen komma till sin rätt; och därför
anser han sig böra gå den pragmatiska vägen, hvilken bygges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
