Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VITALIS NORSTRÖMS RELIGIONSFILOSOFI
203
flödiggör vetenskapen, en skönhet, som af ingen konst
bildas, en moral och en rätt utan lagtaflor, punkter och
paragrafer. När vi kommit upp och inte ämna oss ned igen,
sparka vi bort stegen. Religionen är personlighetslifvet
själft såsom en ny natur." Egentligen är religionen,
liksom personlighetens slutliga bärgning och frälsning, evigt
lif; och evigheten ligger "bortom både enhet och mångfald
och därmed bortom all logik. Väsendets värld är dränkt i
ett ljus, som utplånar all gestalt, alldeles som det vi kalla
"verkligheten" sjunker ned i en natt, där ’alla kor äro
svarta’" (s. 75). Ljuset är alltså icke vetenskap utan
personlighetens högsta lif.
När man nalkas religionen från vetenskapernas öfre
gräns och ser den som det sista och högsta svaret på
kunskapsinstinktens sökande efter slutgiltigt ljus, ter den sig
altså som personlighetsmystik. Som ersättning för tankens
högsta verksamhet eller såsom sanningsinstinktens
utmyn-ning måste den nämligen "öfvervinna och utkasta" (se sid.
71) allt relativt, allt åskådligt och allt formellt logiskt och
därmed ock de former, i hvilka vårt medvetande här
arbetar. "I det absoluta, säger Norström (sid. 130), såsom
subjektobjektivitet mynna våra sanningsundersökningar
visserligen alltid ut och förlora sig som floden i hafvet."
"Svårligen, säger han på ett annat ställe (s. 71), kan man
djupare missförstå religionens väsen, än när man vill låta
religionen försona personligheten med tidsexistensen." —
IV.
Det ligger utan tvifvel mycket nära till hands att
utnyttja de nu refererade synpunkterna i den riktningen, att
ståndpunkten — teoretiskt sedt — kunde karakteriseras som
ren agnosticism. Om vi gjorde det, skulle vi empllertid
tillfoga Norström en verklig vetenskaplig oförrätt. — I den
meningen är han emellertid alldeles ohjälplig agnostiker,
att han alldeles icke kan tro på möjligheten af en
vetenskapligt detaljerad och korrekt världsteori. "Verkligheten,
säger han, är ett strandlöst haf, och dess vågor komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
