Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
N. J. GÖRANSSON
och gå utan att man vet hvadan eller hvart. I denna
gränslöshetens ocean, tillägger han, sätter sig hvarje enskildt
forskande och tänkande hufvud såsom medelpunkt. Mail
kan nu från en sådan punkt se vågor följa på hvarandra
med bestämda mellanrum, d. v. s. i en bestämd ordning
och med en viss storlek och styrka. Man kan konstatera
vindriktning och styrka, vågtyp o. s. v. Men hur skulle
någon generalisation af sådana iakttagelser från en viss
enskild punkt någonsin kunna medföra en osviklig kunskap
om själfva det hafs rörelser, som medgifver ett oändligt
antal andra iakttagelsepunkter med oräkneliga möjligheter
af iakttagelser med annat innehåll? Det enda nödvändiga
härvidlag är för det första en viss allmän
öfverensstämmelse hos bilderna, som ligger däri, att hvar och en
afbildar haf och vågrörelse och ingenting annat — alltså en
gemensam och lika åskådningskvalitet — och för det andra,
att, om jag i hvarje fall förutsätter min synbild och mitt
synfält såsom ensamt föreliggande och strängt bortser från
allt hvad som kan falla utanför denna genom sådan
förutsättning gifna tankegräns, kunskapen om vågrörelsen på en
del af detta fält berättigar till logiska slutsatser rörande
vågrörelsen inom andra delar. Men med denna isolering
har jag ju tänkt bort själfva verkligheten" (s. 239 f.).
Äfven i en annan mening är Norström helt visst
afgjordt agnostiker: Han tror icke på möjligheten af att
kunna uppbygga någon absolut rationalism t. ex. efter
Boströms idé. Norström skiljer sig från detta slags
rationalism på två sätt (se sid. VIII f.): dels genom att han
af-värjer hvarje slags "metafysik" eller "spekulativ och rationell
religionsfilosofi, som skulle nå öfver gränsbegrepp", dels
genom att han begränsar filosofiens uppgift till kritisk
kunskapslära, hvarigenom "verkligheten" icke blir dess
omedelbara föremål. Den absoluta rationalismen hvilar på en
öfverskattning af intelligensen, som Norström icke kan dela.
"När intelligensen, säger han (s. 36), helt och hållet ställes
på egen grund och botten och icke grupperar kring sig
andra krafter än de emotioner och känslor, som lyda dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
