Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VITALIS NORSTRÖMS RELIGIONSFILOSOFI
211
lifsintresset uppslukar här allt och drifver honom på denna
punkt till filosofisk voluntarism, ledd af religiös pragmatism.
Allmänt sedt måste det betraktas som onatur och som
våld mot den teoretiska sanningsinstinkten att föreslmfva
den ett "hit men icke längre". Sanningssökaren kan
därför nog icke heller ge sig till tåls vid den gräns, som
Norströms voluntarism sätter för densamma, försåvidt icke den
religiösa pragmatismen, hvaraf voluntarismen ledes, gifver
den en ersättning, vid hvilken den kan lugna sig. Denna
ersättning skulle vara religionens ljus; men som ljus
betraktad kräfver religionen teologi. Norströms råd att söka
filosofisk tröst i religionen leder därför förr eller senare
öfver till teologien, såsom nyplatonismen på sin tid ju också
faktiskt ledde öfver i medeltidens teologi, både i mystisk
och skolastisk riktning.
Voluntarismen och den religiösa pragmatismen ha i
nyare tid, som vi veta, teologiskt tillgodogjorts i flera
riktningar. Ludwig Feuerbach var voluntarist; Bender i Bonn
likaledes. Båda dessa gingo i ytterligt radikal riktning.
Jesuitismen och ultramontanismen äro religiöst pragmatiska
riktningar med syftning åt konservativ romersk teologi.
Albr. Ritschl har kännetecknats som religiös pragmatist på
grund af sin teori om det direkta värdeomdömet, men han
inledde, som vi veta, en modernt luthersk teologi.
Norströms filosofiska åberopande af den religiösa
viljebestämdheten är i teologiskt hänseende — så vidt man af
hans skrifter kan veta — ännu obestämd. Det torde
emellertid här icke vara alldeles otillåtet att peka på, hvaråt
det enligt sakens egen natur lutar.
Vi iakttaga då tvenne linjer, som delvis komplettera,
delvis motverka hvarandra, den ena går i mystisk, den
andra i modernt positiv riktning. I senare hänseendet har
han tydligen upptagit inflytelser från såväl sina svenska
filosofiska föregångare speciellt Geijer och Boström, som ock
från den tyske tänkaren Rud. Eucken. I förra fallet är han
mer sig själf.
I huru hög grad Norström skattar åt en teologisk mys-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
