Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
N. J. GÖRANSSON
ticism —, hvilken historiskt sedt visat sig ha en böjelse för
ytterligheter antingen åt höger eller åt vänster — kunna
vi finna af hans lilla skrift "I hvilken mening är Jesus vår
frälsare" samt i första kapitlet af "Religion och tanke". I
förra skriften anser sig Norström böra inlägga en gensaga
mot teologernas sätt att alltid införa historiska moment i
själens gudsförhållande. Teologerna "nedvärdiga", säger
han genom ett sådant förfaringssätt "det inre lifvet till
slaftjänst under de symboliska uttrycken". "Vi måste, säger
han på ett annat ställe i denna skrift, på det bestämdaste
fasthålla ett alldeles omedelbart gudsförhållande ofvan
gränsen för all historia såsom utgångspunkt för det personligt
religiösa lifvet. .. Det omedelbara gudsförhållandet
smakar mystik, men just därför har det religionens äkta halt"...
"Vi äro i själfva verket icke hjälpta med mindre än
mystik" ..., "frälsningen i och genom det omedelbara
gudsförhållandet flyktar till andens bildlösa innersta rum, där
väl åskådligheten saknas, men, märk väl, också motsägelsen,
meningslösheten och köttsligheten" (s. 40). Religionen
framställes af Norström i denna skrift såsom en omedelbar
innerlighet, "hvarifrån allt medlareskap strängt måste uteslutas".
"Det är häraf klart, tillägger han på det nyss anförda
stället (s. 40), att Jesu frälsareställning här Jcke kan fattas i
annan betydelse än såsom ett hans förhållande till en af
honom innerst oberoende religiös frälsning" (s. 40). Kristus
frälsar oss indirekt, därigenom att han gör "världen
motbjudande för oss"; han blir med andra ord en anledning för
oss att gå ned till vårt inres "personliga djup, där vi kunna
möta Gud."
I första kapitlet af "Religion och tanke" framträder
mysticismen tydligt, därigenom att religionens kvalitet
bestämmes som frid, hvarvid uttryckligen betonas, att
begreppet skall fattas "kvantitetslöst och osöndradt" samt att det
icke får innebära någon dualitet". Begreppet "kärlek",
anmärker Norström här, kan ej riktigt exakt sägas
återgifva religionens psykologiska innehåll, emedan kärleken
innebär en dualitet och alltid är kärlek till. Religionen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
