Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
N. J. GÖRANSSON
religionen. Åf flera yttranden tyckes framgå, att Norström
ifråga om själskrafternas samspel alltid tillerkänner viljan
primatet. Så är också förhållandet i allt utom hvad
beträffar religionen och det högsta sanningssökandet. Där
sanningssökandet gör sig gällande i förening med sann
religion, blir viljan ödmjuk och tillbedjande samt lämnar lika
stort rum åt jagets öfriga ädlaste funktioner. Aningen
tref-var sig då fram mot ljuset och vill fatta uppenbarelsen af
den Evige, känslan fyller de bilder, som då inställa sig,
med skönhet, värme och lif, och viljan smyger sig tätt efter
och söker dra hela den timliga personlighetens tröga
handlingskraft med. När så detta samspel helgas i tillbedjan
och bön, blir det ännu fullständigare, då smälter det
samman i ett enda ackord. Där är då lika mycket stilla
intellektuell glädje och harmonisk kärlek som frid.
I de flesta lifsmoment synes tron vara sammansatt, och
olika människor representera olika sidor däraf allt efter
deras anläggning, men i de högsta ögonblicken representerar
den jagets fullkomligaste enhet med den aktivitet, som rör
sig på gränsen mellan tid och evighet. Att
sanningssökandet i sista hand kan med hopp om framgång appellera till
religionen och att tron därför ock i ett afseende äfven kan
kallas vetande, beror därpå, att tron har till uppgift att på
den punkt eller de punkter, där jagets högsta aktivitet skall
framträda, representera äfven det intellektuella intresset.
Till blott vilja och känsla skulle sanningssökandet aldrig
kunna hän vända sig; ty därigenom skulle allt ges till spillo,
som förut på intellektuell väg vunnits. Det har också
alltid i historien visat sig, att när filosofien lagt ned sitt
arbete och sina vinster inför viljan som blott vilja eller inför
den religiösa känslan som blott mystisk sådan och alltså
kapitulerat som teoretiskt forum, då har det kulturella och
teologiska mörkret icke varit långt borta. Religionen kan
vara en fruktbringande tvillingbroder till den
sanningssökande filosofien, om teologien hålles uppe af klara
principer, men icke om den får sjunka ned i mysticismens dunkel,
där allt nonsens i formhetens namn kan bedrifvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
