Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
E. STAVE
sätta de djupa band, som förena dem med fader och moder,
med dem som gifvit dem lifvet, och bilda en ny enhet, den
är, vill den djupsinniga berättelsen säga, beroende på en
gudomlig lag; det är med hänsyn därtill som utsagan
inledes med ett "därför". Detta därför hänför sig till hvad
som sagts i de omedelbart föregående vv. 18—23. "Det är
icke godt, att mannen är allena. Jag vill göra åt honom
en hjälp, en sådan som honom höfves", säger Gud v. 18,
Så skapades djuren, för att det måtte visa sig, om det bland
dem fanns någon sådan hjälp, som hof des mannen. När det
blef klart, att så icke var förhållandet, skapades kvinnan.
Och när hon var skapad och förd fram till mannen, utbrast
han jublande: "Ja, denna är nu ben af mina ben och kött
af mitt kött". Nu känner sig mannen alltså fullt lycklig,
förut har han känt sig ensam, ty han har ej haft någon
med sig jämnbördig varelse att hålla sig till, någon som
kunnat utfylla hans väsen. Och härmed ha vi funnit den
fråga, som skall besvaras genom det därför, som inleder
v. 24. Hvarför skall en man öfvergifva fader -och moder
och broder och syster och hålla sig till sin hustru? Jo,
därför att han till och med i paradisets fullhet, redan då han
lefde i ogrumlad gemenskap med Gud, kände sig ensam,
bar på en otillfredsställd längtan, ända till dess att Gud
ställde inför honom en med honom själf jämnbördig varelse,
ämnad att vara hans hjälp och utfylla hans väsen. Det
band, som sammansluter man och kvinna, är alltså ett heligt
band, knutet af skaparen själf. Den känsla, som spelar en
sådan stor roll i människolifvet, som så ofta neddrages i
smutsen eller i många fall betraktas endast som en del af
människans natursida, är, när den är sann och ren, med ett
ord någonting heligt. Israel har i detta fall, såsom i så
många andra, sett det heliga i det naturliga, och det måste
äfven vi lära oss, om det skall gå oss och vårt folk väl.1
Men berättelsens hufvudtanke ligger som sagdt på annat
håll. Den vill förklara syndens uppkomst och det onda
samvetets makt. Ormen, representanten för det ondas fres-
3 Jfr föredraget »Heliga rum i Israel», Bibelforskaren 1912, sid.
255 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
