Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
EMIL LIEDGEEN
Was sollen wir auf dieser Welt
Mit unser Lieb’ und Treue?
Das Alte wird hintangestellt:
Was soll uns dann das Neue?
O! einsam steht und tiefbetrübt,
Wer heiss und fromm die Yorzeit liebt.
Was halt noch unsre Rückkehr auf?
Die Liebsten ruhn schön länge.
Ihr Grab schliesst unsern Lebenslauf,
Nun wird uns weh und bange.
Zu suchen haben wir nichts mehr,
Das Herz ist satt, die Welt ist leer.
De förut citerade stroferna af Hedborn förete
beröringspunkter äfven med dessa, men till ytterligare jämförelse
må framhållas:
Ej uti grafwen som du tror,
Det fasansfulla mörkret bor
Och ensamhet och öde.1
I Herranom wi hwila här,
Och nådens hopp den lampa är
Som wakar hos de Döde.2
I werlden tomt och öde war;
Der ingen rätt mig älskat har,
Jag ensam gret min smärta.
I Kärlek löses lifwet opp:
Här blifwa wi en enda kropp
Och blott ett enda hjerta.
(De sista raderna erinra något om Gesang der
Abge-schiedenen; "Uns ward erst die Liebe, Leben"; liksom där
"Auflösung" är på tal. I Hymnen an die Nacht 5 heter
det i sista strofen: "Die Lieb’ ist frei gegeben" i samband
med talet om döden.)
1 G. Ps. 110, v. 4 talar om hur Gud gifver föda »korpungomen
som ropa i sitt öde.»
3 Denna och följande strof, här återgifven efter 1811 års text
(i Phosphoros). Eljes följes, då ej annat säges, 1812 års text.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
