Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN
327
en vidlyftig undersökning af 8. i Hebr. Äfven här måste vi
nöja oss med att helt kort antyda resultatet. I allmänhet har
ordet samma betydelse som hos Paulus. Blott på ett ställe
klingar den vulgärgrekiska användningen af 8. med, nämligen i
9:16 f — Afhandlingen slutar med en exkurs om 8. i
Barnabas-brefvet och hos Justinus. —
Arbetet utmärkes genomgående af stor omsorgsfullhet.
Det synes oss också, att förf. framgångsrikt försvarat sin tes,
att grundbetydelsen af 8. i N. T. är Guds förordning, eller,
för att använda ett förr ofta brukadt uttryck, Guds hushållning,
antingen den gamla, lagens, i Israels historia eller den nya,
nådens, i den kristna församlingens. Förf. bygger på solid
grund: å ena sidan rent språkhistorisk undersökning, å andra
den fullkomligt klara betydelsen -af 8. i de LXX-ställen, som
utan tvifvel öfvat det största inflytandet på N. T:s författare.
J.L-g.
Heinrich Koch, Lic. theol.: Die Abfassungszeit des
lukanischen G-eschichtswerJces. Eine Mstorisch-Jcritische und
exege-tische Untersuchung. Leipzig, A. Deichert 1911. 8. VI+102.
Pris 1:80 M.
Förf. söker i denna lilla skrift häfda, att Lukas’
evangelium är författadt omkring år 61 eller 62 och
Apostlagärningarna kort därefter, en uppfattning, som, om den vore riktig,
skulle medföra synnerligen viktiga konsekvenser beträffande
tiden för våra synoptiska evangeliers tillkomst. Ty då Lukas
med säkerket känt till både Matt. och Mark., så måste
samtliga synoptiker ha legat färdiga år 61 eller 62.
Den gängse meningen bland såväl liberala som
konservativa teologer är emellertid, att Lukas’ evangelium är
skrifvet efter år 70. Såsom hufvudargument för denna åsikt
brukar man anföra Luk. 21: 20—29. En jämförelse mellan detta
ställe och parallellställena hos Mark. och Matt. visar
nämligen, att Lukas vid sitt återgifvande af det eskatologiska talet
utbytt det därstädes förekommande danielska uttrycket
»förödelsens styggelse stående på heligt rum» mot något, som
knappast kan betraktas annorlunda än som en uttydning af
de mystiskt-dunkla orden hos de båda andra evangelisterna.
Men det som föranledt Lukas att på detta ställe ge oss
»ut-tydningen» i stället för »texten» är just, så menar man, att Lukas
redan upplefvat Jerusalems förstöring och därför fann det
lämpligast att på det ställe, där han fann katastrofen antydd
i profetians dukla ord, införa den af historien själf gifna uttydningen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
