Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
HJALMAR HOLMQUIST
1361 lämnade han Balliol-college för ett prebende i
Lincolnshire, men fick bo kvar i Oxford, där han som magister
artium nu föreläste filosofi. Han utbytte senare prebendet
mot andra, från 1374 det regala Lutterworth, men stannade
allt jämt med biskoplig sanktion kvar i Oxford som lärare.
Dock samlade han aldrig som sina flesta samtida flere
prebenden på en hand. — Under denna Oxford-tid inträffade en
mycket omtalad episod i W:s lif, om den nu öfverhufvud
har med honom att göra. År 1365 utnämnde ärkebiskop
Islip af Canterbury en Wycliife till föreståndare för det
ofvannämnda bildningsinstitutet för världspräster,
Canterbury Hall (vår W., enl. Lechler, Matthew, Loserth m. fl).
Då den nya ärkebiskopen Simon Langham emellertid
i striden mellan världsklerus och ordnarna stod på de
senares sida och ville lämna institutet åt en munks ledning,
blef denne W. undanskjuten, och hans appellation till Rom
förklingade utan resultat. Vår W:s senare fiender, som
identifierade honom med denne W., ville häri oriktigt se början
till hans fientlighet mot påfvedöme och munkväsen. (Det
är emellertid osäkert, huruvida denne Wycliife i Canterbury
Hall öfver hufvud är att identifiera med vår John W.; Shirley,
Burlows, Rashdall och Workman, följde af Jennings,
Philips m. fl. anse, att det var en annan person med samma
namn; namnet J. W. var den tiden ej ovanligt).
Något af åren 1366—72 blef W. teologie doktor och
fick så rätt att undervisa i systematisk teologi. Ehuru han
väl utvecklade en ifrig verksamhet i denna uppgift, blef det
dock ej på det teologiska området, som hans första stora
ingripande i historien skedde. [Det är för öfrigt ett mycket
om-stridt historiskt problem, när detta ingripande skedde. En rad
äldre och nyare forskare (senast Carrick och Jennings) företräda
den meningen, att W:s första offentliga framträdande
framkallades af Urban V:s hotande fordran 1365 att utfå
länstributen från England; W. skulle då hafva gjort sig till talman
för den uppretade nationalkänslan, gifvit regeringen
teologiskt bistånd i dess och parlamentets afvisande af krafvet, och
till försvar författat den stridskrift "Determinatio quædam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
