Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WYCLIFFE ENLIGT NYARE FRAMSTÄLLLNINGAR 341
de civili dominio" o. 1366, som skaffade honom hans teologie
doktorat, hans prebende och hans plats i teten för nationen.
Häremot har nu emellertid Loserth, följd af Rashdall, Tout,
Philips m. -fl. opponerat. Dessa forskare, som uppenbarligen
ha de starkare skälen på sin sida, påvisa, att Urbans
fordran 1365 icke hade någon hotande karaktär eller
framkallade någon större nationell rörelse, och att W:s nyssnämnda
stridskrift vid närmare undersökning visat sig taga sikte på
händelser, som inträffade nära ett årtionde senare. Det var
först 1374, som W. framträdde inför offentligheten.]
Wycliffes verksamhet genomgår nu i stort sedt fyra
utvecklingsstadier. 1) W. började som patriotisk
kyrkopolitiker. Engelska regeringen skickade 1374 en deputation
till Brügge för att förhandla med Frankrike om fred och
med påfvens förtroendemän om de kyrkliga klagomålen
från England. Bredvid de civila och rättslärde behöfdes i
deputationen äfven en speciellt bibelkunnig man, och här
var W. nästan själfskrifven. Regeringens val af honom är
för öfrigt bevis nog för, att han ännu icke hade gjort sig
känd genom några kätterier eller genom en antipapalism,
som gick utöfver den vanliga engelska; eljes skulle
åtminstone de påfliga förhandlarna inlagt protest (till samma
slutsats för äfven det faktum, att W. 1373 fick påflig dispens
att ej vistas i sitt prebende). Och om Brügge lika litet för
W. som Rombesöket för Luther betydde den medvetna
brytningen med påfvedömet, fick W. dock under förhandlingarna
så starkt intryck af det djupa kyrkliga förfallet och
för-världsligandet och behofvet af nationell engelsk
själfständighet gent emot denna kyrkas anspråk, att han efter
återkomsten till England genast upptog saken till behandling,
visserligen endast i formen af akademiska disputationer.
Hans motståndare lagade emellertid, att frågan braktes
inför allmänheten, och då trädde W. fram. Först kom en
traktat i form af sju baroners inlägg i en fingerad
parlamentsdebatt. Därpå följde en rad flygskrifter. Det är här
alltså tydligen ej som hos de tidigare medeltida sekterna en
reaktion mot kyrkan från de undre lagren, utan närmast fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
