Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 HJALMAE HOLMQUIST
ger dem ytterligare bekräftelse. Bägge de stridande
påf-varna visa hvarandra, att båda ha orätt; det vore bättre
för kyrkan att ej ha någon påfve alls; ja påfven kan blifva
kyrkans största skada. Dock tar icke W. ännu steget
konsekvent ut ur medeltiden. För honom var armodsidealet,
kyrkans befriande från världslig makt och förvärldsligadt
lif, målet; om påfven ville medverka härtill och själf icke
sökte världslig makt, så ville W. försvara hans ställning
som kyrkans synliga öfverhufvud. Så kom det sig
ock, att W. i Urban VI, som syntes vilja reformera
kyrkan, till en början hälsade verus papa (i Tractatus de
ecclesia). Samma dubbelställning till påfvedömet möter
i den sista af de stora viktiga skrifterna från 1378—79,
"De officio regis". På äkta medeltida vis behandlas här
de båda af Gad insatta makterna, den kungliga och den
prästerliga. Men den kungliga skall enligt W. handhafva
all yttre makt äfven i kyrkan, och därför aflägga
räkenskap på domens dag. Äfven prästerna äro underkastade
konungens "evangeliska" herravälde; hvarje andlig måste
lyda statens lagar. (Anglikanismens statskyrkliga teorier
möta här, lika väl som vi förut funnit anslag till
nonkonformismen. Hos W. bildade de ännu en enhet i motsättningen
mot det hierarkiska systemet.) Men landets lagar och
regering skall kungen sköta efter Guds lag. Och denna är uttryckt
i bibeln. Men bibeln känner bäst teologen, bibelforskaren.
Därför skall konung och folk i religiösa angelägenheter
hämta råd af den bibelkunnige teologen. Den teologiska
fakulteten bör därföre ock vara föremål för särskild omvårdnad.
Där är väl närmast kalvinsk biblicism, som W. förberedde.
Den augustinska teologien, den kalvinska biblicismen och
det franciskanska fattigdomsidealet ingingo här en
egendomlig förening; de blefvo det tecken, under hvilket han
företog sin, visserligen katolska (Harnack) reform.
Länge hade W. som kämpe för armodsidealet haft
tiggarmunkarna på sin sida. Men när nu hans opposition
riktade sig mot hela det katolska kyrkosystemet, fördes de
öfver till att blifva hans argaste motståndare. En hel här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
