- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettionde årgången. 1913 /
347

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

WYCLIFFE ENLIGT NYARE FRAMSTÄLLNINGAR 347

af predikande tiggarmunkar drogo genom England för att
bekämpa det hastigt växande Wycliffitiska kätteriet. I
dessas framfärd såg W. satan själf skymta. Det gällde att
motverka deras agitation. Här behöfdes praktiska åtgärder.
Så kom för W. det tredje utvecklingsstadiet; han blir
religiös reformator. Han måste från kritik och opposition gå
vidare till att sätta något positivt bättre i stället.
Framför allt i två riktningar sökte han här verka. 1) Bibeln,
all religiös kunskaps och ordnings enda verkliga auktoritet,
skulle göras tillgänglig för engelska folket. Ar 1380 begynte
W. öfversatta bibeln från vulgata till folkspråket. Han
saknade därvid icke alldeles anknytning till äldre försök,
i det att vissa delar af bibeln såsom evangelierna, psaltaren
och pentateuken redan från Cædmons parfaras o. 680,
"Lindis-farne evangelierna", Beda m. fl. på 700-talet, Alfred d. store
etc. fram till normanniska eröfringen öfversatts till
anglosaxiska, och en version af psaltaren på 1300-talet
framkommit på engelska (jfr Moultons och Browne ofvannämnda
arbeten; en förteckning på alla för-wycliffitiska
öfversättningar finnes hos Carrick s. 324). Ej heller får
förglömmas, att franskan från 1066 till 1362 var det officiella
språket, äfven parlamentets, i England, och att på franska
bibeln fanns öfversatt och ägdes äfven af några engelska
lorder. Någon engelsk fullständig bibelöfversättning
förelåg dock med säkerhet icke före W., trots hvad Stevenson,
Gasquet etc. anfört (jfr. ofvan). Först med Chaucer och
Wyc-liffe nådde engelskan den definitiva litterära form och
enhetlighet för hela riket (genom den mellanengelska formens
seger), som gjorde en engelsk bibel möjlig. W. kom alltså
i rätta ögonblicket, och på rätta platsen. Han arbetade mest
ute i Lutterworths lugn, men hann själf icke fullborda mer än
nya testamentet; det gamla testamentet öfversattes af hans
vän Nikolas af Hereford; och en revision verkställdes 1388
af hans curate i Lutterworth John Purvey. Det var den
första bibeln på germanskt språk sedan Ulfilas dagar. Att
öfversättningen skedde blott från Vulgata, var naturligen
en betydlig svaghet. Men att den trots detta fick en oer-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1913/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free