Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 HJALMAR HOLMQUIST
kiska kyrkoinstitutionen bekämpades nu äfven bikten,
vallfärder, reliker, helgonkult, celibat och flertalet af det
medeltida fromhetslifvets former. Bibeln var den enda
auktoriteten och Guds tillräckliga lag, som skulle utnyttjas
ordagrannt (W. är den protestantiska verbalinspirationsidéns
fader); kyrkan var de predestinerades samfund,
personlighetsreligionen den enda äkta. W:s ideal synes allt mera
ha närmat sig en oberoende kyrka efter individualistiska
linjer, med bibeln som enda auktoritet (det är härifrån Clark
främst hämtar stöd för sin sats, att W. är
nonkonformismens historiske banbrytare). I stället för samfundets
bor-garförhållande kommer det subjektiva Gudsförhållandet,
samvetet och det personliga barnaförhållandet; detta möter nu
hos W. i stark motsättning mot hela den medeltida
kyrkligheten. Allt starkare betonas, att frälsningen sker
allenast af nåden genom tron. — Här möter den förste och
den ende, som i full mening kan betecknas som
reformationens förelöpare, äfven den ende af de så benämnde, hvars
verk ännu i dag lämnar tydliga spår och på hvilket ännn
stora kyrkliga samfund föra tillbaka sitt ursprung. Och
dock får icke beteckningens innebörd ens för Wycliffe
öfverdrifvas. Han bröt sig aldrig principiellt och helt ut ur den
medeltida åskådning, hvars yttringar han så energiskt
bekämpade. Det bibliska och äkta evangeliska trosbegreppet
nådde han ej; tron blef äfven för honom på skolastiskt vis
ytterst ett försannthållande; den katolska mässans och
de goda gärningarnas förtjänst vid rättfärdiggörandet kunde
han icke komma ifrån, och Luthers religiöst-historiska syn
på bibeln kunde han ej nå. Dennes från den paulinska
nådesreligionen utgående uppfattning af Skriften som
evangelii nådebudskap var i verkligheten motsatsen till W:s
lära om Lex Christi. Och W.; som för öfrigt icke ägde
Calvins organisatoriska kraft, fick aldrig fram en positiv
organisation af de predestinerade till ett slutet samfund i motsats
mot den hierarkiska kyrkan; prästen blef dock för honom i
praxis, i strid med teoriens konsekvenser, förmedlare af
salighet genom sakramenten. Det behöfdes en ny syn på, hvad tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
