Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
H. FRYKHOLM
framträdande och Kristi födelse och ha sitt ursprung just i
Sydindien. Här möta vi, om vi få tro våra tamuliska
källors uttryckliga vittnesbörd, en anderiktning, som med
fasthållande af de gamla Vedas auktoritet, bestämdt opponerar
sig mot den utveckling, som resulterat uti
Upanishad-litera-turen. Motsatsen kan kort uttryckas så, att medan man i
Upanishaderna söker Gud i människosjälen (mikrokosmos)
och i Vedanta-skolan slutar med att identifiera Gud med
själen, sökes han uti Agama i sin skapade värld
(makrokosmos). Här sökte man efter en sista orsak bakom de
olika naturkrafterna, som af vedatidens sångare skänktes
gudomlig dyrkan, och kom därvid till en naturkraft, som
fattades som modern till alla de andra. I mytologien kallas
den Sivas gemål, "^akti", i spekulationen fattas 9a^ti
däremot som den i världen immanenta sidan af den
förbor-jade transcendente guden eller identifieras utan vidare med
Gud. Samma tendens att söka Gud i naturen i st. f. i själen
fortlefver ännu i Indien och har funnit sitt mest fullödiga
uttryck uti 9aiya Siddhänta. Att dess inflytande sträcker
sig vida utöfver Tamullandets gränser blir utan vidare klart,
när vi erinra oss de ursprungliga sanskritkällorna. Det har
i Indien aldrig saknats kretsar, som upprest sig mot Vedanta’s
människoförgudande idealism, och här synas sudrakasterna
ha varit i majoriteten, medan brahmanerna helt naturligt
känt sig mest dragna till Vedanta. Brahmanernas motstånd
torde ha en dryg andel i ansvaret för Agamars nästan
fullständiga försvinnande. De ha tydligen ej här funnit sin kast
så gynnad som annorstädes. Än i dag är det hufvudsakligen
sudras, som samla sig omkring (^slivb, Siddhänta. Den har
under de sista åren framträdt med ny kraft såsom en
mot-rörelse mot den våg af hänförelse för Vedanta, som väckts
icke minst af det beröm, som europeiska lärda såsom Max
Müller och P. Deussen slösat på denna filosofi. Huru
djupgående motsatsen mellan de båda riktningarna är, kan man ana
af ett yttrande sådant som detta, hvilket nyligen
nedskrifvits af en af Qaiva Siddhäntas ledande män: "Jag såge hellre,
att Indien blefve kristet än ett byte för Sankara’s Vedanta".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
