Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
H. FKYKHOLM
är Cit i absolut bemärkelse. Hans vetande har inga gränser,
det behöfver ej på något sätt till honom förmedlas, han vet
utan någon ansträngning. Utan honom är vetande hos
själarna lika otänkbart som lysande planeter utan solen. —
Ananda (eg. fröjd) kännetecknar slutligen £iva såsom den
absolut salige. Hans salighet är af intet beroende, kan
icke förminskas eller förstoras och utgör förutsättningen för
själarnes salighet. _
Ur £iva’s Sat-Cit-Ananda väsen härledas sedan hans
egenskaper, hans storhet, allmakt, oföränderlighet, frihet från
Mala (ursmutsen) och materiens attribut, Sattva, Rajas och
Tamas (detta är £J. S—’s "Nirgunam" =utan egenskaper),
hans allvetande, allestädesnäro, opartiskhet och kärlek. Om
£ivas kärlek möta vi många märkliga ord: han vill
själarnas bästa, allt hans handlande sker blott till deras förmån;
dock må vi ej mena, att de tåla vid en pröfning efter etisk
måttstock. — I Vedanta tilläggas dylika egenskaper blott
den lägre Brahma, som är en skapelse af illusionen, Maya,
ur*der det att den ende verklige, högre Brahma är
egenskapslös (Nirgunam). Q. S. förkastar denna atskiljnad mellan
en verklig, transcendent och en overklig, immanent gud och
betraktar transcendens och immanens icke såsom motsatser
utan såsom två nödvändiga sidor hos den ende guden. Det
hör till Qivas väsen att vara såväl transcendent som
immanent och denne Qiva är det som är utrustad med alla de
nämnda egenskaperna. Om vi än icke i litteraturen möta
ordet personlighet — termen saknas öfverhufvudtaget i den
indiska filosofien — så tvingas vi dock, med ofvan
skisserade bestämning af £ivas väsen, till slutsatsen, att 9- S.
principiellt öfvervunnit panteismen och har ett personligt
gudsbegrepp. Panteismens smitta sitter dock för djupt i
den indiska folksjälen, för att vi skulle kunna vänta att
få se denna ståndpunkt utförd i alla sina konsekvenser.
Såsom redan är antydt kallar Q. S. gudomens
imma-nenta sida Qakti och tar nu detta begrepp till hjälp för att
trots substansernas pluralism häfda (^ivas absoluthet och
tillvarons enhet. £akti betyder energi, här 9iyas energi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
