Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
H. FRYKHOLM
ensam, till hennes väsen hör att ansluta sig till de två
andra eviga substanserna Såt och Asat, och hon är också
från evighet i förbindelse mod dem båda. Båda inverka på
henne, söka påtrycka henne sin natur, genom att föranleda
henne till assimilation åt sitt håll. Möjlig är denna
samtidiga inverkan, emedan själen liknar en kristall. Kristallens
egenart består däri, att den är färglös i sig själf men har
förmåga att i sig upptaga färgen från ett föremål i närheten
och återspegla den såsom vore den kristallens egen färg.
Om föremålet är ljust eller mörkt är likgiltigt. Kristallen
anpassar sig med samma lätthet till ljus som mörker. Äro
två föremål af olika färg i närheten, så återspeglar den en
blandning af de båda färgerna, hvarvid färgen blir starkare
från det föremål, som mera obehindradt inverkar på
kristallen. Så ock med själen. Hon framställer i viss mån en
alltigenom neutral storhet, som har möjlighet att bildas på
det ena eller andra sättet allt efter de krafter, som inverka
på henne. Emedan nu både Såt och Asat inverka på själen,
framstår hon hvarken som Såt eller Asat utan som en
blandning af Såt och Asat. Hon är delaktig i bådaderas
väsen, utan att till sitt eget väsen vara vare sig Såt eller
Asat. Och därför säges själen vara Satasat.
Liksom i fråga om de materiella substanserna kunna
ej heller själens krafter, kunskaps-, vilje- och
handlingsförmågan, utan £)iva komma i verksamhet. Men under det
sättet för verksamheten i förra fallet berodde af materiens
inneboende anlag, är själen äfven i detta hänseende beroende
af krafter utom henne. Själens krafter äga inga egna lagar,
utan hämta dessa från de substanser, under hvilkas
inflytande hon står nämligen Såt och Asat. I viss mening
kommer hon därigenom i en lägre ställning än materien, blir
materiens slaf. Dock är att märka att materiens inflytande
på själen sker omedvetet på grund af ett naturförhållande
och blott med <^vas hjälp, som allena är den verklige
herren såväl öfver själen som materien. Genom religiöst
handlande kan själen, såsom vi sett (s. 365), i någon mån
själf bestämma öfver sitt öde. I grunden strider dock detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
