Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN
403
kommer till med »vreden», skulle man äfven kunna komma
med en mängd andra begrepp i den religiösa
föreställningsvärlden. Själfva »nåden» isoleras ibland ifrån Gud; se t. ex. Rom.
5:21, 6:1, 6:14, Gal. 5:4 etc. Att den kristne definitivt
skulle vara ryckt undan vredesdomen, tror jag ej är riktigt.
Utsikten till att en gång drabbas af Guds dom är alltid
närvarande äfven för den kristne och ställer på honom det
allvarligaste kraf att kämpa till försvar för det nya lifvet (t. ex. 1
Kor. 10: 8 f., 11:32 — »för att vi icke må blifva fördömda
tilllika med världen» —). F. ö. försvagas intrycket af »vredens»
isolation från Gud af en mängd utsagor, i hvilka bandet åter
knytes fast och i behandlingen af hvilka författaren ej lyckats
öfvertyga oss, huru mycket han än försöker att förtaga dem
sin kraft. Jag kan ej neka till, att författaren här stundom
ger det intrycket att taga med den ena handen, hvad han
gifvit med den andra.
Hvad som har gjort mig ännu betänksammare är det
resultat, hvartill författarens uppfattning leder med afseende på
Pauli eskatologiska lärosystem, hvilket i själfva verket kommer
att förlora all verklig betydelse för Pauli »religion» och blir till
blott formella talesätt (Redewendungen), till en till vulgära
judiska åskådningssätt anknytande iklädnad för i egentlig mening
icke eskatologiska värden, i förhållande till hvilken Paulus blott
är den teoretiskt resonnerande teologen, icke den individuellt
religiösa personligheten. »Vi tvingas till den slutsatsen, att
eskatolo-gien såsom sådan icke har något värde för Paulus, men att
den förlänar formen åt tankar, som äro honom viktiga.» Dessa
»tankar» inskränka sig i stort sedt därtill, att den mänskliga
historien icke rör sig i ett kretslopp utan utgör »en
fortskridande utveckling, hvars mål är det godas och Guds seger;
och med den gamla terminologien kallar han denna punkt i
framtiden domens dag.» »Han talar här icke om egna
erfarenheter eller förhoppningar utan arbetar såsom teolog, och då
tränga såsom alltid de judiska tankarna fram.» Om det vore
så, att eskatologien blott hade sin grund i vedergällningstanken
och man kunde visa upp, att vedergällningen ej är af
eskato-logisk natur, skulle eskatologien försvinna ur Pauli religion.
Men om det eskatologiska systemet äfven hvilar på andra
grunder och visar sig nödvändigt af andra skäl, då förlorar det
resonnemang, som utgår från vedergällningstankeii, ej litet af
sin trovärdighet. Förf:s behandling af de eskatologiska
grundställena har icke öfvertygat mig om, att icke tanken på en
kommande eskatologisk realitet, som på en gång väcker religiöst
hopp och moraliskt ansvar, har det allra största värde äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
