- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettionde årgången. 1913 /
414

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

414

E. STAVE

gjort honom till ett åtlöje och en skottafla för alla hans
och Guds motståndare i folket, och detta har rent af
framkallat tanken att slå bort Guds kallelse och icke vidare tala
i hans namn. "Men", säger han, "då blef det i mitt hjärta
såsom brunne där en eld — jag mödade mig att uthärda
den, men jag kunde det icke" (Jer. 20: 7 ff.). I sin rörande
uppriktighet innehåller en sådan utsaga ett utomordentligt
vittnesbörd om styrkan i Jeremias medvetande, att han icke
gick sin egen väg eller talade sitt hjärtas tankar, utan att
han var drifven af en högre vilja och inspirerad af en
annans tankar.

2. En profet i Israel hade för det andra ett till en
gifven tid och en bestämd omgifning afpassadt budskap.
Men han stod icke i tjänst hos något socialt eller politiskt
eller religiöst parti. Han stod i den lefvande Gudens tjänst
och hans budskap gällde Israel som Guds utkorade folk i
världen.

Profeten var fri och oberoende ej blott i den meningen,
att han, i motsats till de gamle siarne, såsom t. ex. Samuel
framställes i 1 Sam. 9: 7, eller såsom Mika skildrar de
vanliga folkprofeterna på sin tid (Mika 3: 11), icke tog lön
eller betalning af någon, utan äfven och framför allt i den
meningen, att han var beroende endast af Guds fria
utkorelse eller val. När öfversteprästen Amasja i Betel utvisade
Amos därifrån och uppmanade honom halft ironiskt att gå
till Juda och där förtjäna sitt bröd med sin förmenta
profetgåfva, svarade Amos: "Jag är hvarken profet eller
profetlärjunge, jag är en boskapsherde, som (därjämte) sysslar med
mullbärsfikon. Men Jahve tog mig från hjorden; Jahve
sade till mig: ’Gå åstad och profetera mot mitt folk Israel’"
(Am. 7: 12 ff.). Amos hör icke till ståndet, han har icke
något ämbete som profet i den mening, som Amasja
efter de förekommande folkprofeternas uppträdande tänker
sig; men han är icke dess mindre medveten om ett uppdrag,
och han gör detta medvetande gällande med en kraft och
en myndighet, som låter den om sin ställning som präst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1913/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free