Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN PROFET I ISRAEL
417
motto: fiat justitia, pereat mundus. Hosea, som till en del
var hans samtida, till en del verkade något senare, ser
samma synder som Amos sett och ännu andra, som denne
icke uttryckligen nämnt, och han bebådar likasom denne
Israels undergång som folk. Men bakom allt detta ser han
Guds oändliga kärlek och förkunnar, att den till slut skall
förmå att bryta allt motstånd och omskapa folkets hjärta,
så han återigen skall kunna trolofva sig med det, såsom han
en gång gjorde med sin ungdomsbrud. Samma olikhet kunna
vi iakttaga ännu hos ett par profeter, som lefde och verkade
midt ibland fångarna i Babel. Ingen har starkare än
Hesekiel genomfört tanken om det allmänna syndafördärfvet.
Men fördärfvet har enligt hans framställning kulminerat i
Israel och Juda; t. o. m. "din syster Sodom och hennes
döttrar hafva icke gjort hvad du och dina döttrar hafven
gjort", säger han till Juda (Hes. 16:48). Hvad Israel och
Juda fått lida genom assyrier och kaldéer är därför enligt
Hesekiel jämnt upp hvad de förtjänat, och frälsningen
kommer därför att uteslutande få karaktären af ett återställande
af Guds ära i världen, där han ju måste försmädas, om
hans folk går under (36: 22 f.). Men icke mer än kanske 30
år efter det Hesekiels röst förstummat bland exulanterna, få
dessa höra en annan profet, hvars förkunnelse ljuder som en
lärkas sång på en härlig sommardag. "Trösten, trösten mitt
folk. Talen ljufligen till Jerusalem och prediken för det,
att dess vedermöda är slut, att dess missgärning är
försonad, och att det har fått dubbelt igen af Herrens hand för alla
sina synder" (d. v. s. dubbelt så svårt straff som det
förtjänat med sina synder), så börjar Deutero-Jesaja sin skrift,
och detta begynnelseackord ger sedan ton åt hela hans
förkunnelse, som ljuder som ett ljufligt evangelium.
När Amos kommer in på talet om Israels gudsdyrkan,
så låter det, som om han vore fiende till alla offer, all yttre
kult och alla fester. "Söken icke Betel, kommen icke till
Gilgal och dragen icke bort till Beer-Seba". "Jag hatar
edra fester, jag är led vid dem och finner intet behag i
edra högtidsförsamlingar" o.s. v. (Am.5: 5, 21). Ochsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
