Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
GUSTAF AULÉN
när religionen blifvit inställd i ett metafysisk-dualistiskt
förkastande af världen och det sinnliga. Den andra
förutsättningen är hvad vi kunna kalla för en nomistisk
religionsuppfattning, en uppfattning, som i religionen väsentligen
ser en ny lag, och för hvilken uppenbarelsen, för så vidt
som man vill tala om en sådan, väsentligen tänkes i
gestalten af en uppenbarad lag. I båda dessa fall måste
ovillkorligen, såsom vi lätt kunna inse, öfningarna, askesen, komma
att bli nödvändiga för religionens skull, för salighetens
vinnande samt alltså få en principiellt betingad plats i den etik,
som uppbygges på grundval af dessa förutsättningar. Och
samtidigt får då begreppet askes, i tjänst hos dessa
förutsättningar, vissa karakteristiska bibetydelser, som vi äro
vana nog att förknippa med detsamma och väl känna igen,
nämligen i förra fallet försakelse af det jordiska och sinnliga,
en negativ ställning gentemot världen, samt i det senare
fallet bibegreppet förtjänstfulla gärningar, stegradt till
idén om gärningar, hvilka gå utöfver de vanliga ordinära
sedliga handlingarna, extraordinära gärningar således.
Det är naturligtvis icke här möjligt, icke heller för
ändamålet erforderligt, att gå något närmare in på den historia
askesen genomleft i dessa sina båda hufvudformer eller i
kombinationer och olika slags modifikationer af dem båda.
Blott så mycket af denna historia måste jag taga fram som
behöfs för att uppvisa, huru och i hvad mån vår i
reformationen frambrytande evangeliska gudstro innebär en
brytning med en sedlighet, för hvilken askesen är ett principiellt
betingadt moment.
När vi tala om den katolska sedligheten såsom sedlighet
af det sistnämnda slaget, så har detta sin grund däri, att vi
i den katolska grundsynen på kristendomen möta båda de
förutsättningar, hvilka gifva askesen en principiell ställning
inom etiken. Visserligen möta vi ingendera i sin renhet,
ingendera s. a. s. oafkortad. Båda äro tvärtom på
mångfaldigt sätt modifierade samt till en viss grad paralyserade
af i annan riktning gående tankar. Det
metafysisk-dualis-tiska förhållandet till världen och det sinnliga är på intet vis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
