Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASKESENS STÄLLNING I DET KRISTLIGA LIFVET 435
Ernst Troeltsehs försök att i sin framställning af
protestantismens utvecklingsgång [i Die Kultur der Gegenwart,
afdelningen Gesehichte der christlichen Religion] uppvisa, huru
reformationens och icke minst Luthers ställning härvidlag
betecknar en — visserligen modifierad eller t. o. m. djupt
förändrad, men dock en — direkt fortsättning af det
katolskasketiska lifsidealet. Den vidtgående principiella betydelsen
för hela frågan om askesens ställning af hvad Troeltsch här
gör gällande nödgar oss till en om än kortfattad granskning
af hans argument och synpunkter.
Skillnaden mellan katolsk och protestantisk uppfattning
af askesen är, säger oss alltså Troeltsch, ingen principiell
skillnad. Också protestantismen känner askesen och »har
såsom andlig kultur sitt centrum i askesen». Formen, i
hvilken askesen också här ställes in, är densamma som hos
katolicismen. Es ist nur der Sinn der Askese verändert.
Hvad betyder denna formel? Och hvilka äro de
förändringar, som åstadkomma den förvandling af »askesens väsen »,
hvarom Troeltsch dock talar? En förändring möta vi dels
— med afseende på motivet — däri, att askesen nu icke
längre motiveras med någon dualistisk metafysik, utan
blott och bart med läran om arfsynden, med den i själfva
verket skärpta läran om arfsynden; dels vidare — i fråga
om askesens idé — däri, att tanken på ett särskildt asketiskt
stånd förkastas. Idén om detta fattas blott såsom ett sätt
att göra de asketiska dygderna bekväma för sig. Svårare
är det att genomföra världsförnekelsens dygd midt i världen
och i kallelselifvets former. Det är detta, som nu fordras af
hvar man i hans särskilda ställning. Så förvandlas askesen
från att vara »utomvärldslig » till att blifva »inomvärldslig ».
Men midt i allt detta bibehålles det katolska skemat. Man
fasthåller vid idealet af »en kristlig religiöst-kyrkligt ledd
kultur och förmår blott fylla den kristna etiken med
inomvärldsliga kulturtankar genom det såsom något själfklart
bibehållna samställandet af lex naturae och lex Christi».
Så behåller man kvar tanken på det religiöst-etiskas radikala
öfvervärldslighet; hvad som förblir sig likt är bestridandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
