Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
GUSTAF AULÉN
af de inom världsliga kulturändamålens etiska själf värden
och misstroendet mot den dock i princip erkända naturen
såsom fullkomligt fördärfvad af synden. Och i allt detta
står man i sträng och skarp, till och med från vissa
synpunkter skärpt motsats till den moderna etiken.
Nu måste man gifvetvis, om det gäller att diskutera
denna framställning, villigt medgifva, att vi i den senare
protestantismen lärt oss att från en vida positivare synpunkt
än den reformationens män anlade se på uppgifterna i världen.
Och äfven det måste vi ge Troeltsch rätt i, att denna olikhet
i hvarje fall står i samband med de följder den
reformatoriska arfsyndsläran hade med sig liksom också med den
förändring idén om »det supranaturalas » förhållande till »det
naturliga» senare undergått. Vi måste vara Troeltsch
uppriktigt tacksamma för den energi, med hvilken han gjort
dessa synpunkter gällande, försåvidt som det ju aldrig kan
vara vår uppgift att skära till reformationen efter våra egna
ideal. Men det finnes icke desto mindre i Troeltschs
argumentering en passus, hvilken vi måste göra till
utgångspunkt för en kritisk vidräkning: den nämligen, när Troeltsch
säger oss, att relationen till det inomvärldsliga arbetet blott
kunde vinnas genom — det formella — identifierandet af
lex naturae och lex Christi. Så förhåller det sig i själfva
verket icke. Det löper en förbindelselinje från
reformationens rent religiösa grundtanke till det inomvärldsliga
handlandet för positiva mål. Detta är något, som ligger i själfva
den reformatoriska principen, och som också allt klarare
framträder. Kan Luther ännu i skriften Om en kristen
människas frihet som bekant säga, att det, om vi vore fullkomligt
innerliga och andliga människor, skulle vara riktigt af oss
att vara tillfreds med tron och intet göra, kan han alltså
här motivera vår aktivitet ifrån vår ofullkomlighet, d. v. s.
blott från negativ synpunkt, så är detta tankar, hvilka höra
till det försvinnande och hvilka, ju mera Luther blir klar
öfver innebörden af sin förlåtelsetro och tillägga
vi––intuitivt fattar dennas innerliga sammanhang med försyns tron,
utbytas mot en energisk positiv motivation till en aktivitet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
