Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASKESENS STÄLLNING I DET KRISTLIGA LIFVET 437
för hvilken det är karakteristiskt, att den icke riktar sig på
det hinsides liggande blott, utan som djärft och frimodigt
griper tag om jordelifvets praktiska uppgifter. Det
tillkommer Otto Ritschl en stor förtjänst däruti, att han i det
senast utkomna bandet af sin protestantiska dogmhistoria
med den utmärkt grundliga kännedom han äger om den
reformatoriska teologien fört fram ett utförligt material,
som belyser den utvecklingsgång hos Luther jag nyss berört.
Att Troeltsch icke sett eller i hvarje fali icke tillbörligt
beaktat denna positiva motivation beror dels därpå, att han
ensidigt ser syndaförlåtelsen från »salighetskänslornas » synpunkt,
dels därpå att han icke har blicken öppen för det innerliga
sammanhang med försynstron, i hvilket förlåtelsetron
kommer att stå hos Luther, ett sammanhang, på grund af hvilket
mod och tillförsikt skänkes oss i det handlande, som af oss
kräfves, och som är ett handlande i den värld Gud själf drar
försorg om. Äfven Troeltsch märker ju, att Luthers etik
var »ein zunehmendes Eingehen auf die Welt», men han
märker icke, att detta är något som direkt springer fram
ur hans religiösa grundåskådning.
Det är väl icke heller för djärft att säga, att denna
förbindelse mellan det sedliga idealet och de religiösa
grundtankarna så småningom verkat i rijptning mot en
upplösning just af den reformatoriska arfsyndsläran i dess sträfva
gestalt. I hvarje fall ha vi i den lutherska etiken en rot till
den senare etik, hvilken Troeltsch vill ställa såsom dess
skarpa motsats. En skarp och oförenlig motsats blir det
först då, när denna låt oss säga moderna kulturetik vill
eliminera det kristliga lifsidealets öfver världslig a innehåll
och slutliga syfte, en ståndpunkt som — oaktadt den
oerhörda ensidighet, med hvilken Troeltsch ser och dömer
religionen från kulturens synpunkt — dock icke är hans.
Den punkt, som härmed beröres, är af största vikt för hela
vår uppfattning af askesens ställning. Om det vore askes
att göra gällande detta öfvervärldsliga innehåll och
öfvervärldsliga syfte, då måste helt visst askesen alltid förblifva
ett centralt kristligt etiskt begrepp. Ty för den kristna eti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
