Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
LITTERATURANMÄLAN
Såsom ett kuriosum må nämnas, att författaren, som —
liksom Sandey — är mycket angelägen att bevara skenet af
sin åskådnings bibliskhet och kyrklighet, vrider sig undan en
annars mot honom lätteligen riktad beskyllning för godtycklig
och svag exeges genom en originell distinktion mellan exeges
och hvad han kallar epexeges: »I give not the exegesis but
the epexegesis, not just what the Apostle says or wishes to
say or even means by what he says, but what I believe to
be the postulates or presuppositions of what he says». Denna
reservation bör man ha i minnet, att man vid läsningen ej
må bli allt för sträng gentemot förfrs bibeltolkning.
J. L.
Y. Grönbech: Vor FolJceæt i Oldtiden. I LyMemand
og Niding, II Midgärd og Menneskelivet, III Heilighed og
Helligdom, IV MennesJcelivet og G-udeme. K0oenhavn, V.
Pios Boghandel, I 1909, II—IV 1912. Pris för alla
delarna haft. kr. 18,50.
Det må så godt först som sist sägas, att det arbete, hvars
titel här ofvan läses, är ett i hög grad märkligt arbete. Redan
i det yttre skilja sig dessa volymer starkt från specifikt
vetenskaplig litteratur i allmänhet. Den yttre utstyrseln,
uppställningen af stoffet och dess behandling, rubrikerna, stilen —
alltsammans ger det omedelbarligen ett visst intryck af, om
jag så får säga, belletristik snarare än vetenskap. Den
lätthet, hvarmed arbetet tillägnas, det behag, hvarmed man följer
framställningen, öfverträffar det mesta af hvad jag någonsin
mött på den vetenskapliga litteraturens område. Och jag har
under läsningen ej kunnat frigöra mig från en tyst längtan
därefter, att äfven hos oss en vetenskaplig stil kunde vinna
burskap, som hade lärt något mera af denna väl rätt typiskt
danska stil, som vi här i Sverige på det religions vetenskapliga
området förut exempelvis lärt känna hos Edv. Lehmann, än
af den hos oss sedan länge vedertagna tyska — naturligen
utan att nödvändigtvis sådana enskilda ord och vändningar
behöfde upptagas eller efterbildas, som för vårt svenska öra
klinga såsom smaklösheter, under det de förmodligen af
danskarna själfva förnimmas såsom liffulla och spontana uttryck
för godt författarehumör.
Men arbetets formella förtjänster äro af en än mera
ingripande betydelse än så. Det formella och det sakliga mötes
här på ett sådant sätt, att man ej rätt vet, hvar det formella
slutar och det sakliga tager vid. Jag menar med detta, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
