Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERA TURANMÄL AN
471
just det sätt, hvarpå författaren behandlar sitt stoff, gör det
möjligt för honom att vinna ett vetenskapligt mål, som öfver
hufvud hör till de allra svåraste att nå för vetenskapligt
författarskap med vetenskaplig metod, nämligen ett liffullt
åskådliggörande af hvad jag skulle vilja kalla en lefvande totalitet.
Författaren har sällsynt väl lyckats att göra hela själfva den
fornnordiska anden lefvande och förnimbar för oss. Han
frammanar i sitt arbete den sedan tusende år jordade forngermanska
kulturens skugga; den tar gestalt för oss, vi känna dess fläkt
och höra dess hviskande tal. Och detta är arbetets egentliga
stora mästerstycke. Vi få inom vetenskapen så ofta nöja oss
med starkt begränsade inblickar i våra forskningsområden. Vi
undersöka detaljer och leta efter svaren på detaljfrågor. Men
under allt detta kommer oftast helheten till korta, denna
underbara helhet, som så gärna viker undan oss, som icke heller
vinnes genom en enkel addition af enskilda forskningsrön utan
endast och allenast genom en, om ock af enskilda
detaljundersökningar något förberedd, genial och kongenial konception
af snarare intuitiv och syntetisk än analytisk och strängt
empirisk natur.
Vår författare synes oss hafva i högsta grad haft förmåga
att på detta sätt göra sig till ett med sin tid och dess kultur
såsom ett helt och att lefva sig in däri. Han har förmått att
tränga sig dess själ nära, men så också att sedan förtälja
hvad han känt, sett och hört. Konstnärens värf äro här
intimt förenade med vetenskapsmannens.
Det må dock sägas, att det vetenskapliga aldrig fått lida
afbräck eller stå tillbaka för det konstnärliga. Strängt
empiriskt har författaren begagnat sig af det till förfogande
stående källmaterialet, hvarom dels de talrika litterära beläggen
i själfva texten, dels den vetenskapliga apparaten i slutet af
hvar volym bära vittne. Skickligt förstår ock författaren att
utnyttja senare, till kristen tid hörande företeelser för att
genom dem vinna en föreställning om förhållanden i den
hedniska forntiden, på hvilka de gå tillbaka. Jag kan erinra om
den behandling af den såsom ett centralt moment i den
hedniska kulten ingående religiösa dryckesseden, som författaren
ger under rubriken »Omkring olbollen». Huru liflig är icke
den återglans af den hedniska dryckeskulten, som vi skönja
i de medeltida gillenas dryckeslag, och huru lätt kunna vi icke
genom deras förmedling försätta oss in i en hednisk
dryckes-fest. Såsom man under medeltiden drack sina skålar till S:t
Eriks, jungfru Marias, ja Kristi »minne», tömde man i den
hedniska forntiden de fyllda mjödhornen till en Tors, en Frejs, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
