Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄKKEBISKOP EKMAN SÅSOM TEOLOGISK FÖKFATTAKE 11
kvinnosäden åsyftar alltså mänskligheten i det hela, men
mänskligheten såsom ägande Jesus Kristus till sin
medelpunkt och sitt andliga öfverhufvud."
Synden kan emellertid helt naturligt utveckla sig till
en fullt själfförvållad synd med alla dess förfärande följder
af dorn och elände i tid och evighet; men "i tiden är
likväl straffdomen förmildrad och delvis tillbakahållen genom
en långmodighet, i hvilken Gud väntar på syndarens
bättring, och genom tålamodet, i hvilket Gud fördrager det onda,
till dess det hunnit sin mognad".
Slutligen böra vi vid denna framställning icke förbigå
den af författaren framkastade tanken, som visserligen icke
är i bibeln omedelbart uttalad, men som dock ligger i
sakens natur att, "om människan icke hade syndat, hennes
ande, genom att af Gud mottaga det högre lif, för hvilket
hon var bestämd, skulle hafva genomträngt och förklarat
lekamligheten, så att hela .hennes varelse svarat mot
evighetens värld och hon sålunda, utan den sönderslitning, som
äger rum i döden, kunnat ingå i det eviga lifvet. Vi kunna
förstå detta af hvad som ägde rum med den sanna
människan Jesus Kristus. Vid hans förklaring på berget
visade sig ju hans ande redan kunna genomtränga och
förhärliga hans lekamlighet" (Matt. 17:2).
Blott i förbigående omnämna vi nu vidare, huru E. i
de nämast följande kapitlen 6 —11 af sin Religionslära
skildrar dels syndens allmänna utbredande i mänskligheten
genom hedendomen, dels den begynnande förberedelsen af
Guds frälsnings-ekonomi genom hans uppenbarelse i Israel.
I sträng anslutning till den biblisk-historiska
framställningen och utan anställande af någon s. k. "källkritik"
ådagalägger E. en verkligt djup uppfattning af det gamla
förbundets stora betydelse såsom en förberedelse och fostran
till frälsning i Kristus. Förtjänstfullt utvecklar han
härvid betydelsen af den genom Moses eller i anslutning till
honom tillkomna lagen, äfvensom af profeterna. Vid
behandlingen af den förra möter man en lefvande och god
uppfattning af offrens och gudstjänstens inre väsen, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
