Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUKANMÄLAN 73
Qm förändringen i sakligt hänseende alltså icke är
alltför genomgripande, så är den yttre det desto mer. Allmänt
bekant är, att Blass’ egen grammatik har stora brister just i
formellt afseende. Uppställningen är tung och ofta otymplig;
man har svårt att finna hvad man söker här — i jämförelse
med t. ex. hos Winer-SchmiedeL Språkliga regler och belysande
material äro blandade om hvarandra, och det är ej alltid lätt
att i hast leta ut det speciella ur de långa resonemangen.
De-brunner har genomfört en detaljerad in- och uppdelning:
paragrafantalet har vuxit från 82 till 496. Bearb, har öfver
hufvud taget sökt göra det hela logiskt klart och schematiskt,
såsom en uppslagsbok ägnar. Blass’ temperament, som ej
förnekade sig ens i en torr grammatik, har ej satt några spår i
bearbetningen; för »ich» heter det »Blass» (jfr s. 293, sista
stycket; jfr ock slutet af § 141 med lydelsen i Blass’ andra
upplaga, s. 86). — De långa styckena ha öfverallt uppdelats
på tydligt skilda punkter, äfven där de ej äro logiskt betingade.
Det språkliga materialet har skilts från reglerna, som blott
belysas med enstaka exempel, och placerats efteråt; bland
materialet påträffas i allmänhet jämförelserna, som Blass strödde
ut än i texten, än i noterna.
På många punkter är omredigeringen synnerligen
genomgripande, och på de flesta ställen synes den ha medfört ökad
öfversiktighet och pedagogisk reda; på andra områden har
fullständigheten blifvit större. Så har verballistan, § 101,
kompletterats; kompositionsläran, § 115 o. ff., har högst betydligt
omarbetats och modärniserats samt vunnit i klarhet. Det
svåra kapitlet om artikeln torde i allmänhet ha blifvit mera
lätthandterligt; såsom exempel på liknande omarbetningar må
för öfrigt nämnas § 335 o. ff. om imperativen, infinitivläran,
§ 388 o. ff., och notiserna om period, parentes och anakolut,
§ 464 o. ff. En del allmänspråkliga resonemang ha förkortats
eller strukits såsom ej hemmahörande i en specialgrammatik;
så inledningen till syntaxen och till genera verbi (§ 307).
En och annan anmärkning ger naturligtvis bearbetningen
anledning till. Jag skulle vilja rikta en mot bokens
typografiska utstyrsel; förlagets fraktur skiljer sig nämligen alltför
litet från de grekiska typerna. I detta afseende är gamla
Blass med sin antikva bättre. — Skiljandet mellan regler och
språkligt material medför stora fördelar, ehuru icke alla
olägenheter kunna undvikas. Det språkliga material, som
belyser regeln, får man sålunda också här ibland söka på två håll,
belägg, som man förr fann tillsammans, stå nu skilda o. s. v.
Men denna olägenhet är ju egentligen kännbar blott för den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
