Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 E. STAVE
kiska kyrkan, Origenes (f 254), införde och tillämpade på
Jesus den neoplatonska filosofien. Enligt honom existerade
af begynnelsen som en skapelse af Gud en idévärld, på
samma sätt som ljuset sprider klarhet och värme. Den
högsta varelsen inom denna eviga idévärld var Logos, som
af evighet är född af Gud, och genom Logos ha Anden och
änglarna blifvit skapade. Längre fram lämnade man
Origenes föreställning om en evig idévärld, men man fasthöll
hans lära om Logos eller Sonen såsom född af Gud i evighet.
Origenes fasthöll emellertid ännu, att Gud, Logos och
den helige Ande voro tre hypostaser eller väsen. Men i 4:e
årh. arbetade man sig fram till en skillnad mellan dessa
beteckningar, hypostas och väsen. Nu blef det ortodox lära,
att Fadern, Sonen och Anden utgjorde ett väsen eller en
substans, men voro tre hypostaser eller personer. Och vid
denna uppfattning stannade den österländska kyrkan.
Gudomen är här betraktad såsom en, därför att Sonen och
Anden härleda sin uppkomst från Gud-Fader och äro af
samma substans, samma makt och samma evighet som han.
Att man trodde sig ha gjort full rättvisa åt kristendomens
monoteistiska kraf genom en sådan trinitarisk åskådning,
sammanhängde med tidens bristande insikt i hvad personlighet
innebär. Gud betraktades som det högsta väsendet, och så
länge ingen med honom jämnbördig hög varelse ställdes vid
hans sida, ansåg man sig ha bevarat en monoteistisk
åskådning. I västerlandet utvecklades denna lära genom
Augustinus, som var angelägen att bevara Guds enhet, därhän, att
Fadern, Sonen och Anden voro ett med hänsyn till deras
förhållande till världen, och att skillnaden mellan de tre
gudomspersonerna sålunda var begränsad till deras
förhål-lnnde till hvarandra inbördes. Och därmed är den
västerländska kyrkans kristologiska uppfattning grundlagd.
Läran om Kristi båda naturer hade likaledes sin
uppkomst i den grekisk-romerska kulturvärlden. Likasom Goethe
kunna vi tala om två själar i vårt bröst: en med lägre
drifter och begär och en som är öppen för allt som har ideellt
värde. På den tid, då de kristologiska teorierna bildades,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
