Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD ÄR SANNINGEN OM JESUS KRISTUS? 97
skulle man här ha talat om två naturer. Gnostikerna kunde
tala om att människan hade tre naturer — en andlig, en
psykisk (själisk) och en materiell eller kroppslig. I en
modifierad form utsträcktes detta betraktelsesätt äfven till
djuren. I en märklig bok Physiologus, som ursprungligen är
af hedniskt ursprung men bevarats till vår tid i kristen
bearbetning, framställas djurens egendomligheter såsom en
skillnad i deras naturer. Lejonet t. ex. har ej mindre än
tre naturer. Under sådana förhållanden är det icke att
undra på, att kristna redan så tidigt som i slutet af 2:a
årh. talade om utvå naturer", en mänsklig och en
gudomlig, hos Jesus Kristus. Om någon svårighet att därmed
förena personens enhet hade man ännu under flera
århundraden ingen aning. I den österländska kyrkan betraktade
flera teologer redan i 4:e årh. den högre naturen — d. v. s.
den gudomlige Logos — såsom det verkliga subjektet i den
historiske Kristus, medan hans mänskliga natur icke framstod
såsom en egentlig personlighet. I västerlandet växlade
åskådningen något, till dess den grekiska uppfattningen
slutligen blef den allmänna. Loofs konstaterar, att ingen
professor i Tysklands evangeliska kyrka längre omfattar
den gamla kyrkoläran i denna fråga. Alla, äfven de som
ha anseende af att vara konservativa, ha öfvergifvit den.
Dess sista försvarare var F. A. Philippi i Rostock (f 1882).
Hvad är då sanningen om Jesus Kristus? Åt ett
utkast till ett positivt svar på denna fråga ägnar Loofs sin
sista föreläsning. De gamla formlerna kunna icke längre
göra rättvisa åt Nya Testamentet och åt kristen tro. Hur
skola vi då få nya uttryck? För att bana sig väg till ett
svar på denna fråga af visar Loofs först den s. k.
kenosis-läran, som framställts af G. Tihomasius (f 1875) och F.
Frank (f 1894). Denna åskådning, som fått sitt namn efter
det bekanta stället i Fil. 2: 6 f., innebär, att den af
evighet existerande Guds-sonen, vid sitt människoblifvande, mer
eller mindre utblottade sig själf med afseende på sitt
gudomliga väsen och så blef en verklig människa, i det hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
