Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKMAKT OCH KUNGAMAKT I ISRAEL 169
gering icke mer än att hålla dem på ett visst afstånd,
därvid förmodligen understödd af landets svårtillgänglighet.
Och när han till sist med sina söner stupade i striden mot
dem på Gilboa berg, hemföll Israel i samma nesliga
beroende af denne fiende som hade gifvit folket anledning att
välja honom till konung. Men det var ingalunda denna
motgång som bestämde omdömet om Sauls olämplighet
såsom konung. Långt förut, sedan han fört ett lyckligt krig
mot en annan fiende, nämligen amalekiterna, hade Samuel
å Guds vägnar uttalat förkastelsedomen öfver honom. Om
de verkliga orsakerna härtill lämna källorna sannolikt en
ofullständig redogörelse. Samuel hade förmått Saul att
börja detta krig och befallt honom att gifva till spillo
fiendens egendom och allt lefvande som föll i hans våld. Detta
krigsbruk, som förefaller oss som en grymhet, hade i det
gamla Israel en religiös betydelse. Man ville därmed
uttrycka, att man afstod från att draga någon personlig
fördel af sin seger och i stället af tacksamhet till Gud för
hans hjälp åt honom öfverlämnade den besegrade fienden
och hans ägodelar. Men Saul var human och såg på sitt
bästa. Han skonade amalekiternas konung Agag och lät
äfven den bästa delen af den tagna boskapen lefva. Detta
uppväckte Samuels förtrytelse till den grad, att han med
egen hand dödade Agag "inför Herren" och förklarade, att
Gud nu förkastat Saul som Israels konung. Såsom skäl
anförde han, att "lydnad är bättre än offer och gensträf
vighet en trolldomssynd". Saul hade alltså visat sig
själfrådig och detta ifråga om lydnad för en religiös fordran.
Förmodligen ådagalade han detta egensinne, äfven när det
i andra viktigare fall gällde att ställa sina egna intressen
i ett riktigt förhållande till Israels uppfattning af sin
Gud, ehuru de till oss bevarade källorna intet förmäla
därom.
Sauls historia är ett belysande exempel därpå, att en
konung i Israel hade att räkna med andra faktorer än
konungarna i andra folk. Samuel bröt visserligen icke med
Saul och förmådde icke heller folket att vända sig bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
