Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEKATUBANMÄLAN 469
träffliga tankar må här anföras en: »Det gäller icke blott
och bart en reform af kyrkobruken, ej heller en ny filosofisk
eller naturvetenskaplig lära: den uppgift vi stå inför är, att
ett rikligare tillflöde af kärlekskraft må komma världen till del.
Efter den saken längtar världen, efter den allena. Hvad
denna tidens barn äro mätta på, det är icke kristendomen, som
de mestadels icke känna till eller ock ha glömt bort, ej heller
kyrkan, som de ej besöka, utan alla bekännelsers prestadöme,
sådant det mångenstädes (icke öfverallt) består. Så var det
också vid begynnelsen af 16:e århundradets reformation. Men
äfven då var det icke de lärda humanisterna (Erasmus, Reuchlin)
eller folkpredikanterna (Carlstadt och Munster), som hjälpte
världen och återupprättade kyrkan; det var en man, som
kunde tro.» I en not tillägger förf.: »Äfven i välmenande
romaner är kristendomen dåligt tecknad. Antingen är det
långtrådigt salfvelsefull eller ’milda’, d. v. s. svaga, vacklande
präster, som representera den, eller ock en ren dåre i
Parci-vals stil, vanligtvis en fattig adjunkt, som är färdig att
explodera af idel ädelmod, ända tills han slutligen förälskar sig i
den högadliga borgfröken och därmed går under. En verklig
man ser man där sällan, understundom kvinnan som förgäfves
söker honom (Ibsen)». E. S.
A. Matthes: Broeken vom Sonntagstisch. JEin Jalirgang
Predigten uber einzelne Verse der sonn- und festtägliehen
altJcirchlichen Evangelien. Leipzig. Deicherfsche
Verlags-buchhandlung 1914. Mark 5,50; inb. 6,50.
Såsom redan boktiteln anger, bjuda dessa predikningar inga
fullständiga homiletiska bearbetningar af de gamla
evangelietexterna. De taga någon eller några verser, stundom en
central, stundom en ganska periferisk vers, ur texten
tillföremål för sin behandling och göra sålunda bokstafligen skäl för
beteckningen smulor från söndagens bord.
Författaren, superintendent och Oberpfarrer vid
Mariadomen i Kolberg, har tillägnat dessa predikningar sina pastorer
och medarbetare i Kolbergs synod. Man möter här en i olika
afseenden egenartad homiletisk gåfva, af hvilka en predikant
har mycket att lära. A ena sidan flyter framställningen lugnt
och stilla undervisande fram, men med en förnimbar, halft
fördold energi och målmedvetenhet bakom. Här är intet jäktande
till att snart nå fram till den uppbyggliga tillämpningen.
Förf. ger sig ro och tid att tränga in i både den yttre
situationen och det inre själslif, som texten anger. Han kan borra
Bibelforskaren 1914. Haft 6. 3J
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
