Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
GUSTAF AULÉN
therskt-reformatoriska väsendet, och häri ligger också
framför allt hans dogmatiks vägvisande betydelse. Häri har
det också sin grund, att Pehr Eklunds dogmatik, trots de
förbindelselinjer, som kunna dragas åt olika håll, dock icke
så lätt låter inordna sig inom den ena eller den andra af
de mer eller mindre ensidiga teologiska riktningar, som
framträdt på senare tid. På hans dogmatiska författarskap
äger i hög grad sin tillämpning det uttalande, hvarmed
katekesnämnden afslutar sitt i fjol utkomna betänkande:
"det har ofta visat sig, att när det på någon punkt lyckats
att draga det verkligt äkta lutherska fram i dagen, då hafva
eljest vidt skilda ståndpunkter däri kunnat igenkänna sina
innersta tankar — de hafva märkt att de dock ej stodo så
långt ifrån hvarandra som de trottÄ. Att så verkligen är,
att inträngandet i det äkta reformatoriska väsendet betyder
en fördjupning, som höjer öfver snäfva och stundom
måhända tillkonstlade motsatser, det beror i sin tur därpå, att
hvarje sådant inträngande i det "äkta reformatoriska" tillika
betyder en koncentration kring det väsentliga, en öfverblick
öfver det kristna trosinnehållet, som gör det fullt uppenbart,
hvarför och i hvad mån något är väsentligt samt hvarför
och i hvad mån något är periferiskt. Och det torde väl
vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande, om man
säger, att betydelsen af Pehr Eklunds akademiska
undervisning till stor del har sin grund i den nämnda
koncentrationen — non multa sed multum — och öfverblicken. Visst
är ock, att i så fall denna betydelse måste blifva så mycket
större som den tid, under hvilken hans akademiska
verksamhet inföll, var en utpräglad brytningstid för teologien.
Och det är ju nogsamt bekant, hvilka tyngande svårigheter
och på samma gång hvilka förgrofvande och uppslitande,
icke klargörande utan förvirrande stridigheter, som i en
dylik situation härflyta däraf att sinnet för det väsentliga
saknas, att stort göres smått och smått stort — liksom det å
andra sidan är uppenbart, hvilken trygg saklighet och
pietetsfull frimodighet det ger att äga ett fast grepp i det
väsentliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
