Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
GUSTAF AULÉN
nådemedel och kyrka — de trenne "ensidigheter", som han
benämner den lagiska (legalistiska, moralistiska), den
intel-lektualistiska (förståndsartade, skolmässiga) samt den
natur-artade, och skapar under allt detta en sluten och klar af
"hjärtesynpunkten" behärskad helhetsåskådning.
Skulle något parti i Pehr Eklunds troslära böra särskildt
framhållas framför andra, så skulle det väl vara det som
bär öfverskriften Om det kristtrogna barnaskapets Ande och
som alltså motsvarar utläggningen af tredje artikeln i
Eklunds kommentarer till Luthers katekeser. Helt visst var
också denna del af dogmatiken i alldeles särskild grad
föremål för hans intresse; man kan se det redan däraf, att hans
föreläsningar — enligt uppgifterna i Wollmers företal —
under en jämförelsevis mycket lång tid sysslade med tredje
artikelns frågor. Måhända skulle också här lämpligen ännu
något mera af det rika och värdefulla materialet kunnat
medtagas.
Det är icke något tillfälligt inkast utan har sin orsak
i själfva grundåskådningen, när Pehr Eklund ifråga om
helgelsen så gärna talar om "barnabegynnelsens" plats,
representerande det jultidsartade i kristendomen, bredvid
"myndighetsutvecklingen" och "framhärdandet till slutet", eller
när han gent emot det sekteriska, "sällskapsmässiga"
kyrkoidealet framställer den hufvudanmärkningen, att det "icke
har plats för de små barnen, hvilka Herren dock ville hafva
med just såsom små barn" (sid. 233 och 281). Den
behärskande grundtanken är nämligen den, som vid
debatterandet af Hollazii nådeslära formuleras så: "den evangeliska
betraktelsen kräfver; att talet om Guds förberedande nåd
öfverbjudes genom Luthers tankar om den alltigenom
förekommande gudomliga nåden" (sid. 249). Det kan nog vid
första påseende synas som om den reformatoriska
grundåskådningen i regel bäst borde hafva tillvaratagits af den
protestantiska teologien just när det gällt de frågor, som
vanligen bruka förläggas till tredje artikelns område. Man
skulle ju helt enkelt kunna hänvisa därtill, att denna
teologi här i regel omsorgsfullt vakat öfver det reformatoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
