Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 SVEN LINDER
sedliga lif. Profeternas botförkunnelse verkade dock
alltjämt i de frommes kretsar, från hvilka ej blott
lagrätt-färdighetens psalmer stamma utan äfven botpsalmerna, där
den egna rättfärdigheten bedömes på helt annat sätt.
Vedergällningstanken i psaltaren står i samband med
den i psalmerna vanliga motsättningen mellan de "fromma"
och de "gudlösa" samt med föreställningen de "fattiga" och
"betryckta". Motsättningen mellan de fromma och de
gudlösa är religiös. De strängt lagtrogna bland folket hvarken
kunde eller ville förstå den friare ställningen hos de
styrande och bildade, som var en följd lika väl af blick för
det värdefulla i världsmakternas kultur och för judendomens
begränsning som af brist på intresse för fädernas tro och af
egennyttiga beräkningar. Sedan dessa två olika tänkesätt
i förening med sociala motsättningar stadgat sig som två
olika riktningar bland folket, voro anledningar till fiendskap
så godt som omöjliga att undgå, och af kampen genljuda
psalmerna med sin klagan öfver huru de fromme måste lida
under de "gudlöses" förföljelse och hån. Det stora flertalet
af dessa psalmer måste förläggas till den efterexiliska, i
synnerhet den grekiska tiden, men redan under exilen
lockades många judar af världsmaktens kultur och af jordisk
vinning bort från fädernas tro och betraktades af de
jahvetrogna som förrädare af den heliga saken, och redan hos
Jeremia klagas öfver, att det går de ogudaktiga och trolösa
så väl i händer. Det går därför icke att utan vidare
förlägga hvarje psalm af här berörda art till en sen
affattnings-tid. Utvecklingen, som slutade med att låta sadducéerna
taga arfvet efter de "gudlösa" och hasidéerna och senare
fariséerna efter de "fromma" har sina rötter i förexilisk tid.
Med de "fromma" står i närmaste samband det i
psaltaren vanliga uttrycket de "fattiga och "betryckta".
Uppkomsten af detta uttryck behandlar K. i samband med 86
psalmens "klagan af en betryckt". Ursprungligen hade
"fattig", ’äviun, säkerligen blott ordets vanliga innebörd;
och "betryckt", cäni, afsåg låg social ställning. Jämte cänl
förekommer cänäu, som från början hade sedligt-religiös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
