Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTTEANDE OM DET NYA KATEKESFÖRSLAGET
301
böra avvara teologiens konsttermer i katekesen, så kunde,
enligt min tanke termerna "offer" och "försoning" här enligt
hans föredöme även i vår barnalära utebliva. De komma
till sin rätt vid bibelläsningen.
I 72 "Jesu kamp och seger" nämnes "den starke
segerhjälten". Sedan grumlas åter herreföreställningen: "med sin
frälsarkärlek", och i stället för att vi förut frigjorts och
erövrats av honom, så att vi leva i hans rike, måste vi nu bryta
upp (från detta hans rike?) och gå med honom: "han förer
oss genom alla livets skiften till härlighet och ära i sin
faders rike". I nästa stycke 76 få vi veta att Guds rike
också kallas Kristi rike. Kristligt språkbruk använder båda
uttrycken: leva i Kristi rike och föras till Kristi rike
(hinsides). Men i nämndens utläggning uppkommer genom det
onödiga övergivandet av Luthers anvisning en motsägelse:
än äro vi i Kristi rike, än skola vi föras dit. Härav uppstår
en saklig förlust. Nämnden mister den specifikt kristna
och lutherska grundsatsen i eskatologien. I sin
Kristusbekännelse säger Luther, att han redan här befinner sig i den
eviga rättfärdigheten och saligheten i Kristi (och Guds) rike
(herravälde). Samma betraktelse finries hos Jesus, Matt. 22:
32, och Paulus 2 Kor. 5:15—17. Dan kan inläsas i
nämndens 77. Men varför icke låta någon av tankarna i Luthers
utläggning behålla sin klarhet?
Däremot är jag icke riktigt viss om, huruvida icke
nämnden varit mer luthersk och paulinsk än Luther själv i
en annan punkt, där det i nödfall skulle vara fullt befogat
att avvika från reformatorn. "Rättfärdighet" är hos Luther
liksom hos Paulus ofta en religiös term, som uttrycker vårt
normala förhållande till Gud, så nämnden 77. Men se vi
på Stora katekesen, tyckes Luther här inlägga i ordet den
sedliga innebörden av en rätt levnad och beskaffenhet, som
sakligt sett bör vara lämplig att i undervisningen få fram:
evig rättfärdighet, oskuld och salighet. I Stora katekesen
heter det: von Sunde zur Gerechtigkeit, a peccatis ad
iu-stitiam. För nämndens tolkning talar Lutherordet i 5
huvudstycket: "Där syndernas förlåtelse är, där är ock liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
