Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN METAFYSISKA FILOSOFIENS BETYDELSE FÖR RELIGIONSVETENSKAPEN 153
deskriptiva behandlingen av religionens empiriska sida1,
teologien åter en förment vetenskap om Gud och gudomliga
ting (== teologisk metafysik). Ehuru denna uppfattning av
teologien till sin förmån kan åberopa ordets etymologi,
måste den dock betecknas som missvisande, detta främst av
den anledningen, att någon teologi med dylika anspråk
knappast existerar. Även om man bortser ifrån den
exege-tisk-historiska teologien, som alls icke låter sig inordna
under detta teologibegrepp, och blott tänker på den
dogmatiska teologien, så kan icke ens här denna definition av
teologien upprätthållas. Sedan Schleiermacher är
dogmatiken väsentligen troskunskap; och även där man mest
fordrar, att den skall vara Gudslära och icke blott tolkande
av mänskliga tillstånd2, är man dock medveten om dess
karaktär av troskunskap och tilltror sig icke att behandla
trosföremålen såsom enbart transcendenta föremål, utan blott
för så vitt de äro tillstädes i trosmedvetandet. Över huvud
bör diskussionen om teologiens teocentriska eller
antropo-centriska karaktär mera betraktas såsom gällande dess
föremål och syftning än dess metod. Det är icke därom, striden
egentligen står, huruvida kunskap om det transcendenta är
möjlig, så att ena parten skulle bejaka, den andra förneka
detta. Meningsskiljaktigheten har i stället sin djupaste rot
i frågan, vad som bör gälla som dogmatikens föremål.
Dogmatikens föremål kan icke vara något annat än den kristna
tron. Men detta svar innesluter i sig en tvetydighet:
betyder det trons akt eller trons innehåll? När vi bedriva
dogmatisk forskning, är det då i intresse att utforska
trosfunktionen eller trosinnehållet? I förra fallet blir ståndpunkten
antropocentrisk, och dogmatiken ett slags trospsykologi; i
senare fallet blir ståndpunkten teocentrisk, och dess
dogmatik skulle måhända kunna betecknas som troslogik i detta
ords allmännaste bemärkelse.
Av denna framställning, som avsiktligt hållits så sche-
1 O. a. a., sid. 6.
3 E. Schäder: Theozentrische Theologie I, II; 1909, 1914; jfr
ock: A. Schlatter: Das christliche Dogma, 1911, sid. 13 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
