Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN
187
Biskop Eklunds fina homiletiska esprit röjer sig redan i
de korta inledningarna till hans predikningar. Dessa ha ofta
en aktualitet, som måste direkt gripa åhörarnes intresse och
sålunda leda fram till temat. Redan exordiets formella struktur
pekar hän på att den moderna svenska predikan blivit
tex-tuellt och psykologiskt fördjupad. Temat, formulerat med
psykologisk blick, låter predikans innehåll koncentreras i en
sammanfattande formel, som dels är lätt att behålla i minnet
och dels från början griper åhörarnas intresse. Eklunds
pre-dikolynne är avgjort riktat mot viljemomentet, kombinerat
med det intellektualistiska. Hans partitionsmetod
karaktäriseras genom de enskilda textdelarnas inordnande under temat
från de psykologiska synpunkterna docere och movere.
Avslutningen är kort. Hela textutläggningen har haft ett klart
och bestämt finalsyfte. Avslutningen samlar detta intryck i
allenast några få ord.
Ytterst sällan röra sig Eklunds predikningar med commune
bonum. Den genomlevda religiösa erfarenheten ger en sällsynt
styrka åt förkunnelsen. Predikan faller omedelbart tillbaka
till textens religiösa centrum. Eklunds predikningar äro typ
för ett i många avseenden nytt kyrkoliv i Sverige. Hela
betraktelsen har undergått en förskjutning i psykologisk riktning.
Lärans dogmatiska formulering blir sekundär. Nedanför
Eklunds predikstol kunna den religiöse mystikern och den religiöse
rationalisten mötas. För samlingen omkring kyrkan och
församlingsbegreppet torde hans betydelse knappast kunna
överskattas. Hans frimodiga bekännelse av hoppfull tro på
»andeliv-vet i Sveriges kyrka» har lösgjort och förenat många omedvetna
strävanden, som här fått det klara samlingsordet för de hårda
strider, som framtiden säkerligen bär i sitt sköte. Djupt har
denne predikant känt folkkyrkans bärande tanke: »Att rycka
sig lös eller kasta bort det, som har hänt i tusen år eller
ett par tusen, det går inte».
Bland det som i D:r Leufvéns bok bidrager till att fängsla
intresset och vidga den homiletiska blicken vill jag till sist
nämna de med citat belysta jämförelser, som uppdragas mellan
Eklund och andra predikanter. Olin, Grafström, Smedberg och
Rudin äro redan nämnda. I boken framträda även Wallin,
Wensioe, C. W. Linder, Klingstedt, Pontus Wikner och Daniel
Johansson.
Det är att hoppas, att denna homiletiska studie verkligen
blir studerad av dem, som själva hava det homiletiska
för-fattareskapet bland sina livsuppgifter.
G. E~m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
