- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettioåttonde årgången. 1921 /
16

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 ANDERS NYGREN

existera dessa formationer alldeles oberoende av hans vy
och före denna. Däremot gives det inga
världsåskådningsobjekt, som äro oavhängiga av världsåskådningen. De
formationer, som världsåskådningsläran konstaterar, äro
formade av den själv, och i denna mening kunna vi säga, att
filosofien såsom världsåskådning själv frambringar sitt
föremål. Ägde vi icke förmågan och behovet att upphöja en
av de möjliga synpunkterna till ståndpunktens dignitet, så
funnes det ingen världsåskådning, men icke heller några
världsåskådningsföremål. Ståndpunkten icke blott upptäcker,
utan producerar dem.

Något motsvarande gäller ock om filosofien i detta ords
andra bemärkelse, såsom universalvetenskap eller kritisk
vetenskap. Innan Kant hade upptäckt den kritiska
synpunkten1 och med ledning därutav utbildat den kritiska
metoden, riktade sig filosofien på helt andra föremål; i
överensstämmelse med sin ontologiska inriktning och metod
såg den sitt föremål i en real, bakom eller över
företeelsevärlden belägen transcendent väsensvärld. Härvid bör
beaktas, att det är metoderna, som betinga föremålen, ej tvärt
om. Den ontologiska metoden ger filosofien en metafysisk,
transcendent verklighet till föremål; för den kritiska metoden
bortfalla dessa föremål, och i stället blir giltighetsfrågan
filosofiens föremål. Häri ligger grunden till, att positivisten
måste stå rådlös inför filosofien. Han känner sig
fullkomligt tillfredsställd av de positiva vetenskaperna och kan ej
inse, varför man vid sidan av dem behöver någon filosofi.
Då de empiriska vetenskaperna mellan sig fördelat samtliga
i erfarenheten givna föremål, återstår för filosofien inga
föremål, som fordra vetenskaplig behandling. I ett avseende
har positivisten rätt. Filosofien står ej på samma linje med
övriga vetenskaper, den har ej något givet föremål,
varifrån den kan utgå, den födes ej, såsom eljest nya veten-

1 Då vi måste hålla framställningen helt schematisk, bortse vi
från de kritiska ansatser, som finnas i den föregående filosofien, så
mycket mer som dessa ej förde till utarbetandet av någon ny
filosofisk metod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1921/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free