Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET RELIGIONSFILOSOFISKA GRUNDPROBLEMET 17
skaper kunna födas, därigenom att ett nytt erfarenhetsstoff,
dyker upp och pockar på vetenskaplig behandling. Felet i
hans tankegång åter består däruti, att han icke inser, vad
redan grekerna visste, att undran, att själva den kritiska
inställningen gentemot tillvaron är filosofiens födelseort.
Han inser icke, att vetenskapens föremål icke blott består
i de enskilda erfarenhetsföremålen, utan att erfarenheten
själv såsom totalitet är det viktigaste föremålet för
vetenskaplig undersökning. Vad betyder erfarenheten? I vilka
former framträder den? Vad giltighet har den? Huru skiljer
den sig från illusionen? Den enda ursäkten för positivisten,
att han ej ser detta det viktigaste av alla problem, är att
erfarenheten såsom totalitet icke är ett givet föremål, utan
först uppstår såsom korrelat till den nämnda kritiska
inställningen, som är filosofiens organ, och alltså som föremål
icke existerar för den, som ej blivit utrustad med kritikens
gåva.
Filosofien har alltså att genom sin egen frågeställning
alltjämt ånyo frambringa sitt föremål, och detta är icke av
den art, att det kan uppdelas i skilda områden av vilka det
ena kan behandlas utan hänsyn till det andra. På grund
av sitt intima förhållande till den organiska tankeprocessen
är filosofiens föremål vida mer organiskt och enhetligt än
alla andra vetenskapers föremål. Dessa kunna måhända
betraktas vart och ett för sig och först tillsammans genom
summering utgöra en vetenskaps innehåll; men filosofien
har inga delfrågor, genom vilkas summering den såsom
helhet uppstår, den är inget "leddjur", vars enskilda led kunna
föra en av varandra oberoende, självständig existens, utan
där den finnes är den tillstädes hel och hållen. Däruti, att
i varje filosofisk delundersökning ej blott en del av den
filosofiska frågan, utan denna i sin helhet är närvarande,
består filosofiens högre systematiska dignitet i förhållande
till specialvetenskaperna. Det gives — för att åskådliggöra
detta genom ett exempel, — ingen filosofisk behandling av
det religiösa giltighetsproblemet, som principiellt kan bortse
från de kunskapsteoretiska och etiska giltighetsproblemen.
2 — 20183. BibelforsJcaren 1921. Haft. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>