Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 ANDERS NYGREN
Filosofiens synpunkt måste på varje punkt vara universal.
Därav följer, att den filosofiske forskaren, om han gör skäl
för sitt namn, aldrig kan nöja sig med ett problems
behandling blott såsom delproblem; för att förstå filosofiens
"föremål" måste han vara tillstädes redan i dess födelsestund,
han måste, såsom filosofien alltid gjort, begynna "ab ovo."
Detta förhållande är icke nog beaktat, om man betraktar
religionsfilosofien såsom sammanfattningen av en rad
traditionella problem, vilkas förhållande till varandra mera är
en encyklopedisk än filosofisk fråga. Men för att icke låta
vårt omdöme bero blott på dessa allmänna reflexioner, som
måste göra oss tveksamma beträffande värdet av en
religionsfilosofisk tradition, vilja vi nu betrakta denna själv
innehållsligt för att lära känna, huru den faktiskt verkat.
De frågor, som härvid huvudsakligen komma i betraktande
äro, som ovan nämnt, frågorna om religionens ursprung,
utveckling, väsen och sanning.
Vad nu först frågan om religionens ursprung beträffar, är
detta uppenbarligen en fråga, där den historiska kunskapen
lämnar oss i sticket. "Toutes les origines sont obscures,
les origines religieuses encore plus que les autres" (E. Renan).
Även de mest primitiva, "historielösa" folk hava bakom sig
en lång historia, som döljer mycket av utveckling eller
urartning. Ingenstädes kunna vi vänta att finna religionens
historiska urform bevarad; alltså är detta en absolut
prae-historisk och utomhistorisk fråga. Med uttrycket religionens
ursprung åsyftas därför i religionsfilosofiens sammanhang
gemenligen ett psykologiskt problem, nämligen frågan om
de psykologiska motiv, som leda till religionens framträdande.
Men härigenom blir ursprungsfrågan blott ett specialfall av
frågan om religionens väsen. Den som t. ex. bestämmer
religionens väsen eudämonistiskt finner gärna med Hume
dess ursprung i känslan av hopp och fruktan; bestämmes
åter väsensfrågan intellektualistiskt, så måste ursprunget
sökas i en intellektuell funktion, måhända i behovet av
orsaksförklaring, o. s. v. Redan här kunna vi spåra något
av den religionsfilosofiska traditionens ogynnsamma verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
