Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 ANDERS NYGßEN
lande till de föregående. Om skillnaden mellan
religionshistoriens historiska och religionsfilosofiens evolutionistiska
utvecklingsbegrepp behålles i sikte, så är det lätt att förstå
orsaken till att frågan om religionens utveckling drages in
i religionsfilosofien. Det sker helt enkelt för att förse denna
med en kritisk måttstock. Är det nämligen sannt, att den
religiösa utvecklingen på samma gång betecknar en religiös
värdestegring, så kan ju denna utveckling själv nyttjas som
värdeprincip. Vad som ligger i utvecklingens linje och
riktning har då att gälla såsom värdefullt och sannt, vad
som strävar emot den stigmatiseras som förirrelse. Införes
sålunda frågan om religionens utveckling i
religionsfilosofien i intresse att därmed vinna en kritisk värdemåttstock,
så inses lätt, att religionens utveckling, då den behandlas i
detta sammanhang och efter denna metod, egentligen blott
är ett specialfall av frågan om religionens värde och
sanningshalt, liksom frågan om religionens ursprung var ett
specialfall av frågan om dess väsen. Därför blir ock den kritik, som
gjordes gällande med avseende på ursprungsfrågan, i huvudsak
tillämplig även här. Att frågan om religionens sanning
ingår i den religionsfilosofiska undersökningen, ja utgör själva
centrum däri, är otvivelaktigt. Däremot är det mera
problematiskt, huruvida frågan om religionens utveckling har
någon plats inom religionsfilosofien i egentlig mening, eller
om den ej snarare bör förvisas till religionshistorien och
eventuellt till en religionens historiefilosofi, varifrån
religionsfilosofien i egentlig mening såsom undersökningen om den
religiösa erfarenhetens giltighet måste hållas principiellt skild.
Denna fråga kan ej avgöras blott genom anpassning efter
ett traditionellt schema, utan kräver återgång på det
religionsfilosofiska grundproblemet. Betänkligast är, att
försöket att indraga utvecklingsfrågan i religionsfilosofien synes
äventyra dess kritiska egenart. Det kan nämligen
ifrågasättas, om ej religionsfilosofien i och med införandet av det
evolutionistiska utvecklingsbegreppet avstår från sin
kritiskvetenskapliga karaktär, då det evolutionistiska
utvecklingsbegreppet ju otvivelaktigt innesluter åtskilliga metafysiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
