Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET RELIGIONSFILOSOFISKA GRUNDPROBLEMET 27
och med all sannolikhet ej kan överbjudas så långt vår
historiska synkrets räcker.1
Såsom religionsfilosofiens sista problem möter den filosofiska
behandlingen av gudsidéen. Denna idé kan visserligen blott
nås på den religiösa trons väg, men den påstår dock ett
sakförhållande, som måste bringas i samklang med den
vetenskapliga kunskapen. Här träder nu religionens metafysik
eller religionsfilosofien i ordets inskränktare bemärkelse in.
I denna mötas religionen och filosofien, i ty att bägge
innehålla ansatser till en sådan metafysik, religionen genom
sin transcendenta gudsidé, transcendentalfilosofien genom sitt
" Vernunft überhaupt", vilket — sedan det religiösa apriori
blivit uppvisat såsom liggande till grund för övriga apriori och
såsom det, som sätter dessa i förhållande till en absolut
substans — kan gälla såsom en filosofisk bekräftelse av
gudsidéen. På så sätt upprättar religionens metafysik ett
ömsesidigt förhållande mellan religion och vetenskap; densätter
å ena sidan den religiösa kunskapen i förhållande till vår
allmänna världskunskaps resultat och bildar så gudsidéens
apologetik, å andra sidan åstadkommer den en omformning
av gudsidéen till överensstämmelse med den moderna
världsbilden.2
Det kunde synas, som om denna problemställning vore
fullkomligt ny och originell, och som om den gjorde full
rättvisa åt religionsfilosofiens filosofiska karaktär, då den ju
utskiftar dess problem åt de skilda filosofiska disciplinerna,
som här kunna komma ifråga, psykologien, kunskapsteorien,
historiefilosofien och metafysiken. Vid närmare betraktande
visar det sig dock, att den är en kompromiss, som ingalunda
energiskt fattat det religionsfilosofiska grundproblemet i sikte
och från denna utgångspunkt gestaltat religionsfilosofien i
dess helhet.
1. Detta framträder redan däri, att Troeltsch brukar
namnet religionsfilosofi såsom liktydigt med religionsveten-
1 E. Troeltsch: Die Absolutheit des Christentums und die
Religionsgeschichte, 2 Aufl. 1912, sid. 92, 107.
2 Gesammelte Schriften II, sid. 496 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
